HILDING LINNQVIST, signerad med monogram, utförd ca 1953, olja på duk.
"Påsk". 128 x 93 cm.
Ytsmuts, något sliten längs kanterna.
Kunstnerernes Hus, Oslo, februari 1954, kat nr 62.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, utställning nr 243, 1957.
Moderna Museet, Stockholm, 26 december 1986 - 22 februari 1987, kat nr 78.
Göteborgs konstmuseum, 7 mars - 10 maj 1987, kat nr 78.
Konstkritikern Erik Blomberg har kallat Hilding Linnqvist för "blomstertorgets målare". Hilding Linnqvist älskade blommor, ofta stiger deras lysande färger fram mot en mörkare, men intensiv bakgrund. Under hela sitt konstnärsliv återkommer han till blommorna, och glädjen över deras färgprakt blir till en linnéansk blomranka som snirklar sig igenom hans stora produktion. Förkärleken till det närliggande, vaser, blommor, snäckor och gamla tennfat gav hans pensel inspiration och lockade honom att på ett mästerligt sätt återge deras stoffer. Linnqvist såg det lilla och var lyhörd för naturens detaljer runt omkring honom, varje enskild blomma får ett existensberättigande.
Hilding Linnqvist hör till en av Sveriges mest betydande naivister och blev tidigt etablerad och känd för sina färgstarka kompositioner. Linnqvist var en nyckelfigur inom den lyriska naivismen i Sverige med ett måleri som frångick den tekniska perfektion som han skolats i. Flera svenska konstnärer anslöt sig till denna för tiden nytänkande inriktning. Efter studier vid Tekniska skolan och Konstakademin inspirerades han av Edward Munch och Ernst Josephsons sjukdomskonst, något som kom att leda honom mot ett friare och mer ohämmat måleri. Under 1920-talet genomförde Linnqvist ett flertal utlandsresor och hans kolorit blev ljusare och motiven allt mer detaljerade.
Han utförde senare målningar bland annat med kustmotiv samt porträtt. Vid 1940-talets början var Hilding Linnqvist en etablerad och uppburen konstnär, samt professor vid Konstakademien 1939-1941 och 1940 föremål för en stor utställning där.