Lotte Laserstein
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
LOTTE LASERSTEIN, sign Lotte Laserstein, duk.
Man och pojke. 91 x 74,5 cm
Nyligen översedd av konservator. Smärre retuscher i nedre delen av motivet, endast synliga under UV-lampa. Sedvanligt slitage längs ramkant.
Proveniens
Förvärvad direkt av konstnären.
Därefter i arv till nuvarande ägare.
Övrig information
Vid andra världskrigets utbrott hade Lotte Laserstein precis slagit igenom som konstnär i Berlin. Född i Polen men utbildad i Tyskland fick hon uppleva hur villkoren snabbt försämrades för den judisk-tyska befolkningen och hon tvingades fly landet. En utställning på Galerie Moderne i Stockholm 1937 möjliggjorde för Laserstein att komma till Sverige, där hon fann en fristad. Så småningom fick hon svenskt medborgarskap och bosatte sig, efter en tid i Stockholm, först i Kalmar och sen på Öland. Där kom hon att vara verksam resten av sitt liv.
Hennes tidiga målningar är influerade av Die neue Sachlichkeit (Den nya Sakligheten) och av socialrealism i Otto Dix och Christian Schads anda.
1987 fick Lotte Lasersteins konstnärskap sitt stora internationella genombrott då två prestigefyllda London-gallerier ställde ut hennes tidiga verk. Först Thomas Agnew and Sons på Agnew Gallery och därefter Belgrave Gallery. Hennes tidiga målningar från Berlintiden efterfrågas av privatsamlare och museer från bland annat England, USA och Japan. 2003 öppnade Dr Anna-Carola Krausse den uppmärksammade utställningen Meine Einzige Wirklichkeit ("Min enda verklighet") på Museum Ephraim-Palais i Berlin. Titeln på utställningen var ett citat av Lotte Laserstein som såg konsten som den verklighet hon levde i och för.
Konstnär
Lotte Laserstein, föddes i Ostpreussen, hennes far dog redan 1902 och hon växte upp hos sin mor och mormor i nuvarande Gdansk och i Berlin. 1927 avslutade hon sin utbildning på Konstakademien i Berlin och fick omedelbart stora framgångar med sitt skickliga porträttmåleri, då speciellt av unga moderna kvinnor i 1920-talets Weimarrepublik. När nazisterna tog över makten 1933 avbröts hennes lovande karriär då hon i enlighet med den dåvarande ideologin kategoriserades som judinna (hennes far- och morföräldrar var judar men inte hennes egna föräldrar).
Genom en utställning på Galerie Moderne i Stockholm 1937 öppnades en möjlighet för henne att lämna sitt hemland. Hon blev sedermera svensk medborgare och stannade i Sverige för gott, först bosatt i Stockholm och senare i Kalmar.
1987 uppmärksammades hennes måleri på två prestigefyllda gallerier i London som kom att innebära början på en internationell återupptäckt. 2003 fick hon en förnyad uppmärksamhet också i Tyskland genom en utställning på Museum Ephraim-Palais i Berlin. För den tyska utställningen och dess katalog svarade Anna-Carola Krausse som också skrivit sin doktorsavhandling om Lotte Laserstein samt en presentation av hennes liv och verk. "Meine einzige Wirklichkeit" var temat för Berlinutställningen, ett citat från Lotte Laserstein som såg konsten som den verklighet hon levde i och för. Senare kom återupptäckten i Sverige, först i form av en minnesutställning på Kalmar museum 2004, därefter på Judiska Museet och senare i Bror Hjorths hus i Uppsala.