Siri Derkert
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Balkongen"
Utförd 1916. Duk 61 x 52 cm.
Proveniens
Märta Ankarswärd-Grönvall.
Utställningar
Borås Konstmuseum, Textilmuseet/Millesgården, Lidingö/ Norrköpings Konstmuseum, "Siri Derkert - Modernist och modetecknare", 2001-2002.
Moderna Museet, Stockholm, "Siri Derkert", 28 maj - 4 september 2011.
Skissernas museum, Lund, "Siri Derkert", 30 oktober - 19 februari 2012.
Litteratur
"Siri Derkert", utställningskatalog, Moderna Museet, Stockholm, 2011, avbildad helsida i färg sid. 28, omnämnd sid 22.
Övrig information
Efter konventionella studier på Konstakademien i Stockholm vände Siri Derkert (1888–1973) den traditionella konsten ryggen och reste till Paris 1913 tillsammans med väninnorna Ninnan Santesson och Lisa Bergstrand för att utforska den nya konsten i kretsarna runt Montparnasse. Här insöp Siri den nya tidens vindar och tog del av de avantgardistiska, kubistiska strömningarna genom konstnärer som Picasso, Braque, Le Fauconnier, Marie Laurencin och Marie Wassilieff.
Kärleken ledde så småningom Siri till Sicilien där hon bodde tillsammans med den finländske konstnären Valle Rosenberg under 1915. Här målade hon sin berömda målning ”Självporträtt” (ingår i Moderna Museets samlingar), där hon avbildat sig själv, gravid med sonen Carlo. Det är under denna period som Siris kubistiska måleri blommar ut vilket resulterar i en serie landskapsmålningar men även självporträtt. Ett år senare är parets pengar slut och de beslutar sig för att lämna sonen Carlo hos en italiensk familj och fortsätta upp till Sverige. Valle Rosenberg, finsk medborgare med ryskt pass, kommer dock inte längre än till Paris. Siri återvänder ensam till Stockholm och återknyter kontakten med sina väninnor från tiden på Konstakademien. Det blir en tid av intensivt målande och nu tillkommer en rad episka målningar i en uppbruten, kubistisk form. De flesta av dessa målningar är förstörda eller försvunna och vi känner endast till dem genom svartvita fotografier.
”Balkongen” är en något större komposition jämfört med serien av landskapsmotiv från Italien. Två figurer, uppbrutna i kubistiska element i en dämpad, elegant grå/brun färgskala framträder på en delvis frigjord duk. ”Flera liknande kompositioner som verkar ha episka motiv antyds i de bevarade fotografierna. Sedan länge är dessa fotografier avskilda från de brev där de många gånger ingått. De föreställer målningar som i de flesta fall är borta idag..” ( Utställningskatalogen Moderna Museet ”Siri Derkert”, 30.10,2011-19.02.2012, sid 22).
”Balkongen” ägdes tidigare av keramikern Märta Ankarswärd-Grönvall och har sedan gått i arv i familjen. Verket har inte varit ute till försäljning tidigare. Våren 2016 såldes Siri Derkerts ”Ryttare”, utförd samma år som ”Balkongen”, för rekordpriset 1 891 000 kr på Bukowskis.
Prins Eugens Waldemarsudde önskar låna in "Balkongen" till sin kommande utställning "Svensk Modernism - André Lhote och hans elever" vilken öppnar under hösten 2017.
Konstnär
Siri Derkert föddes i Stockholm 1888 och dog 1973. Hon är känd som bildkonstnär, grafiker och skulptör. Hon utbildade sig vid Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och vid den kvinnliga medborgarskolan, som drevs av Fogelstadsgruppen. Hennes studier utomlands innefattade både Frankrike, Spanien och Italien. Hon arbetade i alla material, var expressionist, likväl som kubist och fauvist i sin stil. Kom till Paris 1913, där hon kom i kontakt med det kubistiska bildspråket. Under 1915-16 målade hon porträtt och stilleben i fasettkubistisk stil. Färgerna är svala och eleganta, ljusare och mörkare nyanser utgör fasetterna i dessa bilder som starkt skiljer sig från hennes senare måleri. Härefter lät hon måleriet vila i närmare tio år. Först i mitten av 20-talet började hon måla på nytt i en realistisk stil. Modeller blev hennes tre barn, som hon avbildade både i stilla porträtt och livliga reportage. 1933 ändras Siris tillvaro och konsten vändes inåt och fylldes av ängslan och otrygghet. De realistiska formerna löstes upp, bara några få streck gav en aning om motivet. Det formförintade extatiska måleriet avlöstes i slutet av decenniet av ett nytt intresse för formproblem, som under krigsåren uttrycktes i skulptur. 1944 fick hon sitt genombrott sedan hon mött en ny värld på Fogelstad, medborgarskolan för kvinnor. Hon greps återigen av experimentlusta, som ledde till återgång till kubismen och nya uttrycksformer som collage och en primitiv och förenklad teckenkonst, som ristades i metall eller blästrades i betong. Östermalmstorgs tunnelbanestation.År 1960 blev Siri Derkert den första kvinnan med separatutställning på Moderna Museet i Stockholm.
Läs mer