"Rundkyrka och sjukhuslängor vid vatten"
Färgkrita på papper 18 x 22,5 cm.
Fil. dr Uno Otterstedts samling, Lund.
Direktör Jackie Neumans samling, Stockholm.
Nils Lindhagen, "Carl Fredrik Hill. Sjukdomsårens konst", 1976, upptagen sid 267 samt avbildad under kat nr 149.
Hills hospitalsvistelser skulle komma att sträcka sig över åren 1878-1883. Totalt rör det sig om mer än fem år, vilket således är längre än den effektiva arbetstiden i Paris dessförinnan. Från att ha fört en ambulerande tillvaro där bostäder samt vistelseorter skiftat allt efter behov och där konstnären samtidigt gentemot vänner och familj hade markerat sin självständighet måste han nu inrätta sig efter stränga regler; ständigt påpassad avseende uppförande, klädsel samt sinnestillstånd.
Sten Åke Nilsson skriver i Nationalmuseums utställningskatalog "Carl Fredrik Hill" från 1999:
"Ibland verkade Hill tämligen frisk och gick promenader med Gegerfelt ner mot Seinestranden, andra gånger gick han med 'andar', som enligt honom själv var så dumma, att han knappt gitte svara på deras inlägg. Ibland trodde han sig vara kung och var då svår att nå, meddelar systern Marie-Louise från sitt besök i Passy. Uppgifterna ger vid handen, att tillståndet var instabilt och svängningarna stora. I juni 1880 var patienten i alla fall i ett sådant skick att han i sällskap med ett par vårdare från Dr Blanches klinik kunde överföras till Sct. Hans hospital i Roskilde. Familjen hade länge önskat en sådan förflyttning, man ville ha honom på nära håll".
Nils Lindhagen skriver om föreliggande teckning i "Carl Fredrik Hill. Sjukdomsårens konst", 1976:
"Associationen till Sct. Hans och Roskilde är här uppenbar: sjukhuslängorna är grupperade omkring den hotfullt blickande, jättelika rundbyggnad med två torn som knappast kan vara något annat än den omvandlade domkyrkan. Att Hill haft sina Roskildeupplevelser i tankarna, utesluter ingalunda att den formala inspirationen hämtats från en veckotidningsbild av Thorvaldsens Museum i Köpenhamn".
Möjligen kan man här påtala att Hill även hade ett flertall tillfällen att se och besöka Thorvaldsens Museum i verkligheten under de resor han företog till Köpenhamn tillsammans med familjen efter sin hemkomst till Lund.
Lindhagen har i "Hill tecknar. Pejlingar i C F Hills sjukdomsvärld" från 1988 framfört resonemanget avseende en kronologi för "sjukdomsteckningarnas" tillkomst att:
"Hills tidigare landskap domineras av den vilda nordiska naturen, en tummelplats för naturmakternas kamp som motsvarar den ångestfyllda konfrontationen mellan stridande makter i hans inre. När denna aktivitet med åren börjar mattas, blir det plats för mildare ideal, för drömmen om paradiset där all mänsklig oro och sorg är försvunnen".
Lindhagen sammanfattar dessa tendenser under rubriken "orientalismen" vilken han kronologiskt placerar in i "Hills senare sjukdomsperiod" där Lindhagen menar att Hill "i sin förmåga att skapa en sådan atmosfär av orient visar sin högt uppdrivna sensibilitet i sammanställningar av de varma jordfärgernas skala från ockra och rödbrunt till purpur mot violett".
Med stöd av Lindhagens resonemang kan man möjligen placera in teckningen i fråga i denna förmodade "senare del" av produktionen. Utifrån denna tolkningsmodell torde även det lugna vatten som omgärdar byggnaderna tala för att motivet är en senare gentagelse av upplevelserna i Roskilde, utförd långt senare i ett mer harmoniskt sinnestillstånd, där segelbåtarna symboliserar möjligheter till fri lejd över de djupa vattenmassorna.
Carl Fredrik Hill var en svensk bildkonstnär född i Lund. Hill räknas till en av Sveriges främsta landskapsmålare. Hans livsöde och konstnärskap tillhör den svenska konsthistoriens kanske märkligaste men mest intressanta. Född i ett akademikerhem i Lund lyckades han trots faderns protester få påbörja studier vid Konstakademin i Stockholm och reste sedan till Frankrike, där han kom i kontakt med Corots landskapsmåleri. Han fann sina motiv i Barbizon och senare vid floden Oise, i Luc-sur-Mer och Bois-le-Roi. Han målade frenetiskt med förhoppning om att bli antagen på Paris-salongen. Redan under studieåren kämpade han med en begynnande mental ohälsa och 28-årig fördes han till sinnessjukhuset i Passy. Under sjukhusvistelsen påbörjade han sin rika produktion av teckningar och fortsatte sedan med detta efter återkomsten till Lund, där han under återstoden av sitt liv vårdades av familjen. I tusentals blad framträder en fantasivärld av figurer och figurscener. Idag har Hills flodlandskap och blommande fruktträd från åren i Frankrike, tillsammans med de visionära teckningarna från sjukdomstiden i Lund fått stor uppskattning. Hans konst skildrar en ensamhet och längtan som är lätt att låta sig gripas av. Han är främst representerad på Malmö Museum och på Nationalmuseum i Stockholm.
Läs mer