Edgar Degas
För konditionsrapport kontakta specialist
Danseuse mettant son bas (première étude)
Stämplad Degas, numrerad 29/C. Gjutarstämpel A.A.Hébrard cire perdue. Brunpatinerad brons. Höjd 46,3 cm
Utförd cirka 1896-1911, gjuten 1919-1921 i en upplaga på 22, varav
20 märkta A-T samt 2 set reserverade för Degas arvingar och
gjutaren Hébrard.
Proveniens
Inköpt från Lorensbergs konstsalong, Göteborg, på utställningen "Frank Konst", 29 mars-8 april 1951, kat. nr 33.
Därefter i arv.
Utställningar
New York, Durand-Ruel Galleries, Exposition Degas, 1922, (ett annat exemplar utställt).
London, Ernest Brown & Phillips Leicester Galleries, Utställning av skulpturer av Edgar Degas, 1923, jfr nr. 14,(ett annat exemplar utställt och avbildat i katalogen).
Rome, Casa Editrice d'Arte Enzo Pinci, Secona Biennale Romana, Mostra Internazionale di Belle Arti. Sculturi di Edgar Degas 1834-1917, 1923-24, (ett annat exemplar utställt).
Paris, Galeries Georges Petit, Exposition Degas, Au profit de la Ligue franco-anglo-américaine contre le cancer: peintures, pastels et dessins, sculptures, eaux-fortes, lithographies et monotypes, 1924, jfr nr. 266 (ett annat exemplar utställt).
New York, Ferargil Galleries, Sculptures of Edgar Degas, 1925, jfr nr. 14 (ett annat exemplar utställt).
New York, Jacques Seligmann & Co., Utställning om bronser och teckningar av Edgar Degas, 1935, jfr nr. 33.
Litteratur
John Rewald, "Degas, Works in Sculpture, A Complete Catalogue", 1944, nr. LVI, ett annat exemplar avbildat på s. 121
Charles W. Millard, "The Sculpture of Edgar Degas", 1976, nr. 104, ett annat exemplar avbildat.
John Rewald, "Degas's Complete Sculpture", Catalogue Raisonné, 1990, s. 154, nr. LVI, ett annat exemplar avbildat på s. 150-51.
Sara Campbell, "Degas: The Sculptures, A Catalogue Raisonné," volym CXLII, nr. 402, 1995, nr. 29, ett annat exemplar avbildat på s.25.
Joseph S. Czestochowski & Anne Pingeot, "Degas Sculptures, Catalogue Raisonné of the Bronzes", 2002, s. 259, nr. 29, ett annat exemplar avbildat på s. 178.
"Degas and the Dance" (utställningskatalog), The Detroit Institute of Arts & Philadelphia Museum of Art, 2002-03, ett annat exemplar avbildat på s. 247.
Sara Cambell, Richard Kendall, Daphne Barbour & Shelley Sturman, red., "Degas in the Norton Simon Museum, Nineteenth Century Art", volym II, 2009, ett annat exemplar avbildat på s. 409.
Övrig information
Balansakt i brons
Denna förtjusande bronsskulptur återspeglar Edgar Degas stora intresse för rörelse, ett tema där framförallt den klassiska baletten försåg honom med inspiration. Degas modeller uppträdde oftast på Paris operascen och många av dessa unga dansöser kom till hans ateljé för att stå modell för honom. Mot senare delen av sitt liv blev Degas mer fokuserad på personerna än på dansen och modellerade flickorna i mer informella poser utanför den klassiska balettens kontext. Författaren och levnadstecknaren John Rewald beskriver det enligt följande: ”Det var i hans passionerade sökande efter rörelse som alla statyetter föreställande dansare som gör arabesquer, böjer sig, gnuggar sina knän…och så vidare, blev till. Alla dessa unga kvinnor är avbildade i poser som representerar ett enskilt ögonblick, i ett enda uttrycksfullt slag fångat mitt emellan det som just har skett och det som ska ske”.
I den aktuella skulpturen balanser dansösen på sitt ena ben och drar på strumpan på foten, en balansakt som hon framför galant i en pose vilken framhåller hennes smidighet och naturliga grace, tills synes omedveten om åskådare.
Degas föredrog ett litet begränsat antal kompositioner som han fann särskilt intressanta och han skapade ofta studier av samma pose i skisser och vaxmodeller. Kompositionen med dansaren i detta arbete är uppenbarligen en som konstnären själv tyckte om då det finns flera kända bronsskulpturer och teckningar av varianter. Ann Dumas, författare och forskare kring Edgar Degas beskriver i publikationen Degas: Sculptor/Painter hans skulpturer på följande sätt: ”Skulpturer för Degas var i huvudsak privata och experimentella, men en integrerad del av den inre kreativa processen som gav näring till all hans konst”.
Degas ställde, i officiella sammanhang, ut endast en skulptur under hela sin livstid och det var Petite danseuse de quatorze ans (1878-81) som visades på Impressionistutställningen i Paris 1881. Skulpturerna var således i första hand privata skapelser men de är fullödiga konstverk i sig där man kommer konstnären och hans skapandeprocess mycket nära.
Hans skulpturer kan ses som tre-dimensionell utforskning av den mänskliga formen, ett magnifikt komplement till hans tvådimensionella studier på papper och duk. Den taktila ytan i den aktuella skulpturen återspeglar Degas experimentlusta och man kan i ytskicket ana bearbetningen med spatel, knivar och mästarens fingrar.
