John William Godward

John William Godwards (1861—1922) avskedsbrev till eftervärlden som han skrev 61 år gammal innan han valde att avsluta sitt liv har aldrig sparats men skall ha lydit: “världen är inte stor nog för mig och Picasso”. Det kan låta storvulet, men mellan konstnären och hans samtid blev sprickan alltför stor. De dogmer han lärt sig under sina unga år i London stod i bjärt kontrast till den modernism som grydde under 1900-talets första decennium. Och med Godward dog även det engelska neoklassicistiska måleriet ut, det som han slagit vakt om hela sitt liv.

I Godwards motivvärld rör sig betraktaren i en forntida romersk drömtillvaro där solen alltid skiner och ’dolce far niente’, glädjen i att inte sysselsätta sig med någonting, regerar. Liksom sin lärare Alma-Tadema var även Godward en hobbyarkeolog och mycket av motiven föregicks av noggranna undersökningar av urnor, utsmyckningar och de antika draperade kitoner som kvinnorna bär på målningarna. Detta var för att blidka en publik som själva köpte och beundrade denna konst vilka var mycket bevandrade inom den antika mytologin och kulturen. I England, där denna stil kom att utvecklas och blomstra omkring sekelskiftet, kallas ofta Godward och Alma-Tadema för ”The Marble School” just på grund av hur de så realistiskt skildrar marmor och det antika arvet.

Denna målning är ett nyupptäckt verk av Godward och knyter an till At the Garden Shrine, Pompeii (1892) med vilken den delar komposition och förmodligen modell. Winding Wool är målad 1894 och vid denna period av 1890-talet utförde konstnären flera motiv med husliga teman med syende eller spinnande kvinnor och det karakteristiska tigerskinnet som återfinns i flera verk av konstnären.

Tack till Dr. Vern Swanson för all hans kunskap och hjälp att katalogisera verket.