Anders Zorn
"Carmen" ("Spanjorska i profil II")
Signerad Zorn. Utförd omkring 1884. Akvarell och täckvitt, 25 x 18,5 cm,
Litteratur
Gerda Boëthius, "Zorn. Tecknaren, målaren, etsaren, skulptören", 1949, möjligen identisk med den privatägda "Spanjorska i gult" som författaren listar i verkförteckningen under år 1884, s 540 (strax före Zornmuseets "Spanjorska i profil") men som hon enligt egen utsago ej haft möjlighet att undersöka. Noteras bör dock att ingen Spanjorska i profil finns listad i Boëthius verkförteckning under år 1885.
Jmf Johan Cederlund, "Zorn i Spanien", 2009, text på s 78 samt akvarellen "Spanjorska i profil (I)", avbildad i färg på s 77 samt blyertsteckningen med samma titel i Zorns skissblock, avbildad på s 76.
Övrig information
Anders Zorn hade en livslång kärleksaffär med Spanien. Det började 1881 när han med Ernst Josephson reste till Madrid och fortsatte söderut via Toledo till Sevilla och slutligen till Cadiz, där de roade sig kungligt. Ett par år senare, 1884, reste Zorn åter till Spanien. Denna senare vistelse kom att resultera i flera av Zorns mest framträdande akvareller och hans teknik nådde snabbt en form av fulländning. Han utförde en serie akvareller målade vått i vått av spanska señoritas, företrädesvis modeller ur societeten i Madrid och Sevilla, men även av vackra unga zigenerskor.
Det aktuella katalognumret ”Carmen” (Spanjorska i profil II”) är porträtterad i profil och i bröstformat, sittandes mot en ljus vägg med en sky av vita fruktblommor som fond. Hon bär den gula sjal och ljusblå sjalett som vi känner så väl igen från åtskilliga Zornporträtt av sköna spanjorskor. Av särskilt intresse här är den tjocka guldring som Carmen bär i örsnibben, såväl i denna akvarell som i blyertsteckningen. Guldringen saknas däremot helt i ”Spanjorska i profil I”, vilken av titeln att döma ger intryck av att vara den tidigare versionen. Men kanske förhåller det sig i själva verket tvärtom? Det finns två mycket snarlika akvareller kända sedan tidigare under titeln ”Spanjorska i profil”: en litet mer skissartad version i Zornmuseets samlingar (ZA 109) och en privatägd version, daterad 1885. Dessutom finns en motsvarande blyertsteckning i Zorns skissblock från 1884 (idag i Zornsamlingarna). Chefen för Zornsamlingarna, Johan Cederlund, menar att ”Spanjorska i profil I” målats efter Zorns återkomst till England (Cederlund, ”Zorn i Spanien”, 2009, s 78). Det finns dock inget som motsäger att den aktuella (odaterade) versionen av motivet skulle ha utförts tidigare, medan han ännu var kvar i Spanien. Kanske man kan tänka sig att konstnären senare valde bort guldringen som en anpassning till den engelska publiken. Men oavsett i vilken ordning akvarellerna målades framstår Carmen som en högst förtjusande ung dam.
Konstnär
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer