Lennart Nilsson

Myggan färglades av Gillis Häägg för publicering i National Geographic i mitten av 80-tal. Den fotograferades och publicerades första gången 1979 i svartvitt.

Fotografen Lennart Nilsson (1922 - 2017) är världsberömd. Hans bok Ett barn blir till kom ut första gången 1965 och har sålts i över 30 miljoner exemplar och översatts till ett 20-tal språk. 1965 publicerade även den amerikanska tidskriften LIFE hans reportage “The Drama of Life Before Birth” som blev tidningens snabbast slutsålda upplaga tillsammans med “Mordet på John F. Kennedy” (1963) och “Månlandningen” (1969). Samtidigt som Lennart Nilsson blev en av världens mest framgångsrika reportagefotografer, så hade han en lika framgångsrik karriär som vetenskapsfotograf. Och det är här som Gillis Häägg (1931-2015) kommer in i Lennart Nilssons värld.

Gillis Hääg var en av färgfotografins pionjärer i Europa. Men han blev mest känd som mannen som satte färg på Lennart Nilssons vetenskapsfotografier – när han inte tjänstgjorde som lärare i färglära på Göteborgs universitet. Samarbetet med Lennart Nilsson startade 1969 då de båda möttes i Oslo vid en av Hääggs föreläsningar om sin unika färgteknik. Det blev starten på en nära yrkesrelation som varade i närmare 40 år. Lennart Nilssons fascinerande fotografier från mikrovärlden var fotograferade med elektronmikroskop och kunde genom mikroskopet endast återges i en svartvit gråskala. Att färglägga Lennart Nilssons svartvita fotografier skedde i ett tätt samarbete mellan fotografen och hans bestämda vision och färgspecialisten Häägg som med sitt unika, hemliga recept gjorde det hela möjligt. Så mycket är dock känt att negativets gråskala delades upp i olika mellannegativ – ibland så många som ett 60-tal – för att sedan kombinera dessa mellannegativ i färglabbet. Exakt hur hela processen gick till är en hemlighet som Gillis Häägg tog med sig i graven.

Gillis Häägg arbetade också med en avancerad färgkopieringsteknik som hette Cibachrome, den enda metoden där man gjorde färgbilder direkt från ett färgdiapositiv. Det polyesterproducerade fotopappret ger väldigt kontrastrika och starka färger med nästan “evig” färghållbarhet. Cibachromer ansågs länge vara färgfotots Rolls-Royce men fick under 2000-talet se sig passerad av den nya digitala tekniken. Ilford slutade producera pappret och kemikalier 2012, till fotografivärldens stora besvikelse.

Frågade man Lennart Nilsson vilka tre egenskaper som låg bakom hans väg till världsberömmelse så brukade han svara: Tålamod, tålamod och åter tålamod. Detsamma skulle man kunna säga var vad som krävdes i arbetet med Gillis Hääggs recept på färgläggning av Lennart Nilssons elektronmikroskopsfotografier. Vissa är signerade av både Lennart Nilsson och Gillis Häägg och hittades efter mästerkopistens bortgång sommaren 2015.
Vad som gör just dessa fotografier – med sina dubbla signeringar – så unika är att de understryker Lennart Nilssons respekt för den betydelse som Gillis Häägg haft för tillblivelsen av hans världsberömda vetenskapsbilder.