"Flickan och bron" ("Holmarna")
Signerad Axel Nilsson. Utförd 1921. Pannå 49,5 x 39,5 cm.
Einar Kihlman, direktör för Färg & Form, Stockholm.
Stockholms Stadsmuseum, "Smedsudden", 1970.
Axel Elvin, "Axel Nilsson", SAKs publikation lxxix, Stockholm, 1970, avbildad sid 60.
"Färg och Form", 2008, avbildad helsida i färg sid 137.
Axel Elvin skriver om målningen "Holmarna":
"I lövsprickningen målade han på Smedsudden "Holmarna", "En smula 'lyriskt' (farligt ord för mig)". Den är lätt och skir, med lövverket nästan som ett ytmönster. Förgrunden är relativt mustigt målad - kontrasten är påtaglig mellan den främre och bortre bron, vilka tillsammans skapar en för bilden väsentlig brytning mot de lodräta stammarna. Två levande varelser har fått komma med, den lilla flickan med vit hårrosett och en bofink, som är lätt att se bland bladen när färgerna är där. Också "Holmarna" hör till de verk som övertygade Axel Nilsson om att han började behärska oljemåleriets konst."
Axel Elvin, "Axel Nilsson", SAKs publikation lxxix, Norstedt & Sönder, Stockholm, 1970, sid 60.
Axel Nilsson var en svensk bildkonstnär född på Gotland. Han studerade vid Tekniska skolan och Konstakademien i Stockholm. Nilsson brukar tillsammans med Hilding Linnqvist och Eric Hallström räknas till de stora svenska naivisterna under 1910-1920-talet. Nilsson tillhörde ”Smeduddskolonin”, var medlem i Färg och Form och knuten till Gösta Olson på ”Svensk-Franska Konstgalleriet”. Nilssons konstnärskap brukar betecknas som lyriskt och hans motiv är ofta självporträtt, interiörbilder, Italienska landskap och nakna figurer. Hans kraftiga penselföring i dämpad kolorit ger ett harmoniskt uttryck och är kännetecknande för Nilsson. Han skiljde sig från de övriga naivister genom att inte knyta an till litteraturen. Han var sparsam både med detaljerna och med de naiva förvridningarna och lät gärna människor spela huvudrollen i målningarna. 1920-22 bodde han i Sjövillan på Smedsudden vid Riddarfjärden. Där utvecklades det realistiska måleriet, som senare blev så betecknande för honom. Som motiv valde han gärna det som fanns i hans närmste omgivning, utsikter, interiörer och stilleben, som han återgav med verklighetens ljus.
Läs mer