Sigrid Hjertén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Mulattskan med turban"
Signerad Hjertén. Utförd 1930. Pannå 41 x 32.
Utställningar
Riksförbundet för bildande konst, Ångemanlands ABF, 1953.
Sundsvalls museum, "Sigrid Hjertén", 15 juni - 8 september 1985, kat nr 47.
Prins Eugens Waldemarsudde, "Sigrid Hjertén", 20 september - 27 oktober 1985, kat nr 47.
Vikingsbergs Konstmuseum Helsingborg, "Sigrid Hjertén", 9 november - 8 december 1985, kat nr 47.
Göteborgs Konstmuseum, "Sigrid Hjertén", 12 december 1985 - 2 februari 1986, kat nr 47.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 1995.
Litteratur
Elisabeth Haglund, "Sigrid Hjertén", 1985, avbildad helsida i färg sid 86.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, avbildad i färg sid 142.
Övrig information
"Målningen kan ses som en pendang till porträttet av kocken på Le Dôme. Det här är troligen ett porträtt av den kända modellen Aicha, som Sigrid träffade då och då på Le Dôme. De slagkraftiga färgera på kläder och turban står i kontrast till modellens mörkare hud. Det hände ofta att Isaac använde samma modell som Sigrid. Men trots att de väljer samma motiv går de olika vägar i sitt måleri."
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, sid 142.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer