"Skiss till Hoppet"
Signerad Bror Hjorth a tergo. Utförd 1940. Bemålad relief i trä 50,5 x 25 cm.
Tidigare i Ingmar Lindmarkers samling.
Svensk-Franska konstgalleriet, Stockholm, "20 svenska konstnärer 1918-1960", katalog nr 301, 18 februari - 12 mars 1961, kat nr 14.
Erik Blomberg, "Bror Hjorth", 1942, avbildad sid 73.
Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, upptagen i verkförteckningen under år 1940, sid 198.
Hans-Olof Boström, "Bror Hjorth", 1994, jämför med "Hoppet", avbildad helsida i färg sid 93.
Mailis Stensman, "Konsten är på väg att bli allas...", jämför med den större versionen avbildad helsida .
Statens konstråd utlyste 1939 en tävlan om utsmyckningen av Karolina sjukhusets gravkapell som Bror Hjorth vann. Hans-Olof Boström skriver i sin bok om konstnären: "Han gjorde ett första förslag i form av en relieftriptyk i målat trä, "Korsets väg", som modifierades i ytterligare en triptyk som fick namnet "Korsets kärlek", men kom slutligen - efter anmärkningar från juryn - fram till den definitiva lösningen i en enda stor relief, "Hoppet". Konstverket kom på plats men gav upphov till protester från läkare och sköterskor och ställdes undan i en källare. Först 1953 räddades det till Moderna Museet".
Mailis Stensman har i sin bok "Jönköpings läns Konstföreining - En konstsamling" beskrivet även beskrivit turerna kring konstverket: "Många märkliga turer under flera år skulle såra Bror Hjorth, men också den agerande personalen. Några i sjukhusets lärarkår var fast beslutna att konstverket skulle avlägsnas. Så skedde. 1943 placerades det i ett förråd. Statens konstråd krävde att verket skulle återplaceras på sin plats. Man vägrade. Bror Hjorth önskade konstverket åter. Efter lång tid av kritik från personalens sida beslutade Kungl. Maj:t - departementet gick alltså över huvudet på både konstrådet och upphovsmannen samt beslutade att konstverket skulle överlämnas till Nationalmuseum. I och med bildandet av Moderna Museet 1958 övergick reliefen 'Hoppet' till museets samlingar. Konstverket finns numera deponerad i ett andaktsrum på Sabbatsbergs sjukhus.
Den aktuella reliefen "Skiss till Hoppet" är en förlaga till den större slutliga versionen (270 x 132 cm) som ingår i Moderna Museets samling och idag deponeras på Sabbatsbergs sjukhus.
Bror Hjorth (1894-1968) är en av de mest betydande och uppskattade konstnärerna i svenskt 1900-tal. Han växte upp i Dalboda i Björklinge socken ett par mil norr om Uppsala. Han fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige. Bror Hjorth kom att bli målare i lika hög grad som skulptör. Han stora intryck av Bourdelle och Rodin, men han påverkades och inspirerades även av kubismen, folkkonst och afrikansk skulptur. Bror Hjorth intresserade sig särskilt för folkmusik vilket återspeglar hans motivvärld. Kombinationen av modernism och det folkliga frambringar ett unikt konstnärligt uttryck. Med sitt robusta formspråk och sina starka färger förmedlar hans konst livsglädje.
Bror Hjorth har även utfört många verk med religiösa motiv, flera av dem för kyrkor runt om i landet, bl a den väldiga Laestadiustriptyken för Jukkasjärvi kyrka. Utanför tågstationen i Uppsala finns sedan 1967 ett av Bror Hjorths kanske mest kända verk, Näckens polska. Bror Hjorts konstverk är mycket efteraktade på den skandinaviska auktionsmarknaden och betingar oftast höga summor. För några år sedan såldes den välbekanta monumentalmålningen "Kafferep vid Långsjön" för 12,5 miljoner. Enklare teckningar och skulpturer i gips eller terracotta säljs företrädelsevis på mindre auktioner.