Sigrid Hjertén
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
"Parisiskan"
Signerad Hjertén. Utförd 1933. Pannå 65 x 54 cm.
Proveniens
Alf Holms samling.
Därefter i arv.
Utställningar
Sundsvalls museum, "Sigrid Hjertén", 15 juni - 8 september 1985, kat nr 51.
Prins Eugens Waldemarsudde, "Sigrid Hjertén", 20 september - 27 oktober 1985, kat nr 51.
Vikingsbergs Konstmuseum Helsingborg, "Sigrid Hjertén", 9 november - 8 december 1985, kat nr 51.
Göteborgs Konstmuseum, "Sigrid Hjertén", 12 december 1985 - 2 februari 1986, kat nr 51.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Alf Holm", 21 augusti - 12 september 2010, kat nr 20.
Litteratur
Elisabeth Haglund, "Sigrid Hjertén", 1985, avbildad helsida sid 90.
Övrig information
På 1930-talet förändrades Sigrid Hjerténs måleri, intensiteten tilltar och hon blir ett medium för färgernas krafter. Sonen Iván skriver i sina "Minnesanteckningar" om sin mors speciella piktur i målningarna "som i rent visionära skapelser blir något av deras signaturmelodi, ett slagregnsliknande skimmer från en regnbågsfärgad palett". Hennes snedställda penseldrag skapar en yta med skimrande rörliga färger. Sigrid Hjerténs färgval är spännande och djärva på 1930-talet, hon använder paletten på ett unikt och nyskapande sätt. Flera gånger i sitt liv vågade hon experimitera som få konstnärer i sin generation, under 1910-talet som expressionistisk avantgardist och på 1930-talet som färgexplosiv skildrare av sin omgivning.
Konstnär
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer