Hugo Birger

Hugo Birger har givit oss den klassiska bilden av konstnärslivet i Paris under de mytomspunna åren på 1880-talet med sin stora festmålning "Skandinaviska konstnärernas frukost på Café Ledoyen". Men till genren hör också de många vänporträtt som tillkom i den svenska konstnärskolonin vid samma tid, flera av dem tillhör pärlorna i svensk porträttkonst.

Detta magnifika porträtt är utfört i Paris omkring 1880, då Hugo Birger och Ernst Josephson delade ateljé vid rue Gabrielle under vad som kom att bli Birgers lyckligaste år. "Det var vid denna tid Josephsons färgkonst slog ut i blom i de koloristiskt klangfulla kamratporträtten, och något intryck tog de båda av varandra", skriver Nordensvan.

Det är skådespelaren och sångaren Wilhelm Jacobson (1846–1886) som för en kort stund intagit en bravurfylld pose i ateljéfönstret mot gården.
Birger har fångat sin modell med bred penselföring i dominerande svart och vitt med influenser från Manet, samtidigt som trädgården återges i gröna och grålila färger med den krispiga penselföring som är så typisk för de främsta parisersvenskarna under det tidiga 1880-talet. Jacobsons stolta hållning kontrasterar fint mot den rofyllda eftermiddagsstämning som förmedlas av trädgårdens friska grönska och det sparsamma dagsljuset. Målningen är bildligen och bokstavligen ett fönster mot Paris. Det är omöjligt att inte tänka sig röster och rörelse runtomkring, och ljuden från trädgården och gatan. Man väntar sig att Jacobson skall bryta upp om ett ögonblick, uppsluppet ta farväl av sina vänner och bege sig ut i pariskvällen.

Det är en ung man som sitter där, bara 35. Att han stegade in i just Birgers och Josephsons ateljé var knappast någon slump. I formell mening var han inte släkt med Ernst Josephson, men de tillhörde ändå en gemensam krets och härstammade från varsin svenskjudisk Jacobson-släkt, som båda kommit till Sverige i slutet av 1700-talet. Vilhelm hade tidigare arbetat för Ernst Josephsons farbror, teaterchefen Ludvig Josephson, vid Mindre Teatern i Stockholm. Strindberg påtalade i en recension något högdraget i hans rollgestaltning. Nu är han i Paris för att studera sång, och om ett år skall han debutera på Stockholmsoperan som Escamillo i Carmen. Tyvärr blev hans bana tragiskt kort, liksom Hugo Birgers. Bara fyra år senare gick han bort, 39 år gammal.