Nils Kreuger

För Nils Kreuger liksom flertalet av kollegorna inom den så kallade opponentrörelsen var det framförallt ett mål som, slutligen, framstod som det främsta – att på svensk mark måla svenskt. Kreuger kom med tiden att framstå som en suverän skildrare av den svenska naturen, främst i trakterna kring Varberg, Kalmar eller på det öländska alvaret.

Emellertid hände det att Kreuger även skildrade storstadens topografi. En särställning bland dessa motiv intar, ”Katarinahissen Stockholm 1891”. Motivet från 1891 är djärvt beskuret och förgrunden upptas till stora delar av Katarinahissen. Bildformatet, den påtagligt blygsamma storleken på pannån samt det sätt på vilket motivet är beskuret ansluter i stora drag till de japanska träsnitt som under 1800-talets andra hälft var à la mode i framförallt Frankrike. Kreugers intresse för dåtidens japonism finns dokumenterat bland annat i de många skissböcker som finns bevarade från perioden.

Kreuger använde sig av denna kompositionsmodell i ett flertal av sina betydande verk från samma år. Andra framstående exempel utgörs av t. ex. "Vid vadet" (olja på duk, 90 x 42 cm, privat ägo, såld på Bukowskis 2007 resp 2010) samt "Mellan snövallarna" (olja på duk, 40,5 x 19,5 cm, privat ägo, såld på Bukowskis 2008).

År 1891 arbetade Kreuger alltjämt med påtaglig inspiration från det franska friluftsmåleriet. Det realistiska landskapsmåleri som praktiserades i bl. a. Grez-sur-Loing präglades av en blek färgskala ofta dominerad av ljusa ockratoner, grått och ljust blått. De svenska landskapsmålarna tilltalades av den disiga franska luftens förmåga att stämma landskapets färger i ett enhetligt ljus där starka kontraster och motsättningar saknades.

Att en hel del av dessa lärospån fortsatt praktiserades av Kreuger vid skildrandet av Katarinahissen framstår klart när man betraktar motivet. Det skira anslaget i målningen förstärks av den disiga tonen där hissen omsluts av rök och dimslöjor. Ett markant ”Kreugerskt grepp” är att markera hisskorgen som bildar en väl insatt ljuspunkt. Kjell Boström beskriver det enligt: "Katarinahissens smäckra stålskelett, som löser sig ur den disiga blånande luften med skymningsrosa moln vid horisonten utgjorde ett utomordentligt måleriskt motiv och den lilla hissen, som lyser med ett orangerött öga, jagad på sin färd mot höjden av en rökslinga från ångmaskinen, en spirituell och dekorativ accent".

I början av 1900-talet ingick akvarellen i direktör Axel Jacobsens omtalade konstsamling, vilken beskrivits enligt följande: "den utsöktaste samling konstverk, bland vilka första fiolen spelas av det imponerande tretalet Zorn, Liljefors och Carl Larsson". Förutom katalognumret inkluderade denna samling andra enastående målningar till vilka hör bl. a. "Utsikt från Skeppsholmskajen" (privat samling), "Une première" (privat samling), "Midnatt" (Zornmuseet, Mora) och "Brödbakning" (privat samling) av Anders Zorn samt "Bruden" (privat ägo) av Carl Larsson.

Nils Lago-Lengquist omnämner inte Nils Kreugers målning i sin presentation av de "konstälskande" direktör och fru Jacobsens samlingar i sin artikel från 1930. Klart framstår emellertid att denna lilla "pärla", där Kreuger med inspiration från franskt plein-air-måleri skildrade den gryende moderniteten i storstaden Stockholm, utan tvekan passade in i samlingens högklassiga urval.