Carl Larsson

Carl och Karin Larssons familjeliv är noga skildrat av konstnären där vi som åskådare lärt känna deras hem och vanor genom otaliga illustrationer och målningar. Under sin levnad utförde Carl Larsson själv ett antal publikationer vilka gav läsarna en chans att få en inblick i den älskade familjen Larssons hem Lilla Hyttnäs i Sundborn vilket redan då, vid sekelskiftet, fick en omfattande publicitet.

Mycket betydande i sammanhanget var "Åt Solsidan" som gavs ut 1910. I skriften får vi genom betraktelser och akvareller följa det Larssonska livet med allt från lekar till allehanda nyttiga göromål. Akvarellen "Vid aftonlampan/Strax före sovdags” ingick som en av total 32 illustrationer i boken. "Åt Solsidan" blev en stor succé och kom att ställas ut vid flera viktiga utställningar runt om i Europa (bl. a. München, Berlin, Wien, Rom och Amsterdam) innan sviten förevisades på Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Den stämningsfulla kompositionen är speciell på flera sätt. Dels avbildar den det s.k. skolhushållet i Falun (snarare än Lilla Hyttnäs) och dels har Carl Larsson, för ovanlighetens skull, valt att skildra ett ögonblick i aftonbelysning. Clair-obscuren eller ljusdunkelskildringen är ovanlig i Carl Larssons verk men förekommer ibland i vissa av interiörerna. I motsats till sina generationskamrater föredrog han även kring sekelskiftet det klara dagsljuset.

I akvarellen ser vi emellertid hur hustrun Karin och sonen Esbjörn ”kurar skymning” vid aftonlampans sken. Georg Nordensvan betonade angående akvarellerna utförda i början av 1900-talet:

"I ögonen fallande är den hurtiga färgklangen i dessa akvareller med motiv från Hyttnäs, Spadarvet och Faluhemmet. Koloriten är lätt och luftig eller är den saftig, mättad, djupare i ton än i de föregående Sundbornstavlorna med deras tunna färg och jämnstrukna dager. Den elektriska belysningen spelar in i interiörerna, ljusets och skuggornas lek" ("Carl Larsson. II. 1890-1919", 1921, sid 162).

Scenen utspelar sig passande nog också i trivselhörnan i den nya Faluateljén där några av möblerna var tillfälligt ditflyttade från Lilla Hyttnäs i Sundborn. Våren 1907 hade konstnären varit föranledd att evakuera det ursprungliga skolhushållet i Falun. Georg Nordensvan skriver om hur Larsson då:

"köpte ett litet hus om två våningar vid Blindgatan, gav dess inre ett helt nytt utseende, tillbyggde ett trevligt vardagsrum, på en gång salong och ateljé, köpte även en gammal förfallen bjälkstuga, som skräpade på granntomten. Den upplevde nu sin pånyttfödelse, blev prydlig och presentabel. Där hade han under senare år sin sängkammare. Köket inreddes till ett inbjudande etslokus" (Nordensvan, sid 158).

Carl Larsson skriver själv om skolhushållet i ”Åt solsidan”:

Där, i ateliern, sitta vi om kvällarna och dåsa; jag läser högt för min hustru, eller flickorna spela på pianot, nu för tillfället rent av fyrhändigt. Om dagarna är jag sysselsatt med att förstöra de små akvareller, som jag förut målat friskt och gladt någonstans, under kontroll av naturen själv”.

Carl Larssons smått självkritiska syn på sitt konstnärskap, vilket får anses typiskt för hans offentliga attityd till sina egna förmågor, uppvägs av professor Eugen Neuhaus (Member of the International Jury of Awards in the Department of Fine Arts of the Exposition) som i samband med att ”Åt solsidan” ställdes ut på 1915 års oerhört betydelsefulla utställning Panama-Pacific International Exposition i San Fransisco skrev:

"As an illustrator, though very different, Carl Larsson appeals in a comprehensive group of pictures in another gallery. Carl Larsson’s extraordinary resourcefulness in getting everything he needs out of the confines of his home has for years been the cause of his great popularity abroad, and in his thirty-three cheerful drawings he discloses his entire home life, in all the variety of happenings which makes married existence a success. His drawings are faultless, his sense of colour supple and refreshing, and his ability to make such extensive use of the relatively narrow atmosphere of his home without exhausting it proves his caliber".