Anders Zorn

Konstföreningen, Stockholm (inköpt för 700 kronor), utlottad 1886; konsul Erik och fru Lisa Brodins samling, Stockholm; fil. dr Kåre och fru Ingrid Bäckströms samling, Djursholm; Stockholms Auktionsverk, "Kvalitetsauktion", 19-22 maj 1992, kat nr 4296 (avbildad helsida i färg i katalogen); privat samling (förvärvad på ovanstående auktion).

Theodor Blanchs Konstsalong, Stockholm, "Konstnärsförbundets utställning", oktober - november 1886, kat nr 134 (avbildad helsida i katalog).
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Anders Zorn. Minnesutställning", 1 mars - 6 april 1924, kat nr 296.
Nationalmuseum, Stockholm, "Opponenterna av 1885. Utställning till sextioårsminnet av det första moderna genombrottet i svensk konst", 16 mars - 16 maj 1945, kat nr 549.
Zornmuseet, Mora, "Anders Zorn 1860-1960. Minnesutställning", 18 februari - 15 augusti 1960, kat nr 71.
Nationalmuseum, Stockholm, "Anders Zorn 1860-1960. Minnesutställning", 2 september - 23 oktober 1960, kat nr 5.
Nasjonalgalleriet, Oslo, 24 augusti - 13 oktober 1985, kat nr 122.
Nationalmuseum, Stockholm, "1880-tal i nordiskt måleri", 25 oktober 1985 - 6 januari 1986, kat nr 122.
Amos Anderssons Konstmuseum, Helsingfors, 19 januari - 9 mars 1986, kat nr 122.
Statens Museum for Kunst, Köpenhamn, 22 mars - 18 maj 1986, kat nr 122.
Zornmuseet, Mora, "Zornmuseet 50 år", 10 juni - 20 augusti 1989, kat nr 27.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Anders Zorn. Till ögats fröjd och nationens förgyllning", 15 september -11 december 1994, kat nr 15.
Göteborgs Konstmuseum, "Anders Zorn. Till ögats fröjd och nationens förgyllning", 26 december 1994 - 26 mars 1995, kat nr 15.

Tor Hedberg, "Anders Zorn. Ungdomstiden 1860-1893", SAK, 1923, omnämnd sid 80 samt avbildad sid 78.
Georg Nordensvan, "Sveriges Allmänna Konstförening 1832-1932", SAK, 1932, omnämnd sid 166 samt avbildad helsida i färg, mot sid 166.
Ernst Malmberg, 'Brodinska hemmet. Villagatan 6, Stockholm', artikel i (red) Albin Roosval, "Svenska hem i ord och bilder", 1935, omnämnd sid 225 samt avbildad i interiörfoto sid 224.
Sixten Strömbom, "Konstnärsförbundets historia. I. Till och med 1890", 1945, avbildad sid 239 i form av reproducerad illustration ur Konstnärsförbundets utställningskatalog 1886.
"Konst i svenska hem", band 5, upptagen och avbildad sid 264 under samling 415: "Fil. Dr Kåre och Fru Ingrid Bäckström, Karlavägen 11, Djursholm".

Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, omnämnd sid 211 samt upptagen i katalogen under år 1886, sid 541.
Gerda Boëthius, "Anders Zorn. An international Swedish artist. His life and work", 1954, omnämnd sid 29 (under titeln "Boat Race").
Teddy Brunius och Oscar Reutersvärd, "Samtal om Zorn", 1979, omnämnd samt avbildad i färg under nr 35.
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar", utgivna och kommenterade av Hans Henrik Brummer, 1982, omnämnd sid 183 samt avbildad i färg, sid 49.
Bo Lindwall, "Då och Nu. Svenskt konstliv under 150 år", SAK, 1982, avbildad halvsida i färg sid 69.
Pontus Grate, 'Anders Zorn', artikel i utställningskatalog, Nationalmuseum, Stockholm, "1880-tal i nordiskt måleri", 1985, sid 282-283.
Hans Henrik Brummer, "ZORNMCMLXXXIX", 1989, omnämnd sid 89 samt avbildad helsida i färg, sid 90.
Göran Hellström & Carl-Gustaf Petersén, ”Det stora konstspelet”, 1992, omnämnd sid 263-264.
Hans Henrik Brummer, "Till ögats fröjd och nationens förgyllning - Anders Zorn", 1994, omnämnd sid 110, avbildad i färg, sid 107 samt upptagen i katalogen sid 336.
Gösta Maijgren, "Den vackre lotsens dotterdotter. En dalaröflicka berättar om sin uppväxttid", 2004, avbildad helsida i färg som omslagsillustration.

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.