Alexander Roslin

Mlle Bourgevin de Linas, framställd som vestal.

Det vackra porträttet skapat av Alexander Roslin föreställer sannolikt Mademioselle Bourgevin de Linas och är daterat år 1756. Från början av 1750-talet var Roslin i huvudsak verksam i Paris. Han hade bara tre år innan tavlan målades valts in som ledamot av den prestigefulla Académie royale de peinture et de sculpture och hans framgång i Frankrike är väl dokumenterad. Han ställde ut sina verk på Salongen och med stor sannolikhet visades denna tavla där år 1759, då benämnd "Le Portrait de Madame *** habillée en grecque".
Bland beställarna fanns framförallt den franska societeten och han målade även flera gånger den franska kungafamiljen samt en mängd främmande furstar och monarker. Roslins stora framgång låg i att han, förutom att vara en skicklig karaktärsskildrare, hade en talang för bildkomposition och framförallt stoffmåleri. Hans modeller blev smickrande förskönade enligt tidens ideal vilket gjorde att beställarna snart stod på kö till hans välbesökta ateljé.

För rokokotidens porträttframställningar av kvinnor hämtade konstnärerna framförallt inspiration från litteraturen. Så väl antikens sagor som samtidens filosofi påverkade i allra högsta grad bilderna. Hur man ville låta avbilda sig - vilken pose, vilka gester och vilka attribut som valdes hade i hög grad att göra med vilken social ställning man hade i samhället. Det dygdiga kvinnoidealet kunde exempelvis framställas genom klassiskmytologiska gestalter. Porträttyperna med gudinnor och herdinnor hade stor popularitet och spridning vid denna tid, liksom förklädnadsporträtt i allmänhet.
Vestalframställningar med kvinnor i antikiserande klädsel har förekommit genom hela konsthistorien och deras popularitet under rokokon var mycket stor. Vestalerna var i forntidens Rom sex stycken prästinnor som vaktade gudinnan Vestas tempel och den eld som brann där. De var noga utvalda högättade personer och levde ett privilegierat liv men med stränga regler och fick avge kyskhetslöfte. I 1700-talsframställningarna står vestalerna som symbol för oskuld och jungfrulig renhet inte helt olik äldre tiders religiösa framställningar av helgon och martyrer men tavlorna kunde också ha en mer allmän betydelse om kvinnans karaktär med ett avståndstagande från flärd och fåfänglighet till dygd, omsorg om andra och bildning.

Liksom konstnären Jean-Baptiste Oudry med sin berömda målning Le Canard blanc från 1753 har Roslin i det aktuella porträttet överträffat sig själv med framställningen av alla nyanser av vitt. Från huden på Mademoiselle Bourgevin de Linas hals och bröst, slöjans skira blänk, pärlorna i håret till klänningen i atlassiden är även detta porträtt en symfoni av vita nyanser.