Isaac Grünewald
För konditionsrapport kontakta specialist
Poeten Herman Wildenvey
Utförd 1917. Duk 76 x 57 cm.
Proveniens
Konstnärens familj.
Litteratur
Per I. Gedin, "Isaac Grünewald - Modernist och människa", 2015, avbildad helsida i färg sid 239.
Övrig information
A tergo märkt TG 10 utförd i samband med bouppteckningen efter konstnären 1946 (TG refererar till oljemålningar utförda 1917).
Som en av de starkast lysande stjärnorna på den dåtida konsthimlen var Isaac Grünewald en eftertraktad konstnär när det gällde att föreviga prominenta personer i porträttform. Porträttmåleriet som konstform låg också Grünewald varmt om hjärtat. Enligt J.P. Hodins levnadsteckning över konstnären konstaterade Grünewald själv: "För porträttmåleriet har fotografen haft en ödesdiger betydelse. Ser man på de gamla mästarna, förvånas man över vilken frihet de fingo att framhäva det karakteristiska hos modellen, hur man lät dem efter eget godtycke handskas med färgerna. Nu fodrar man, att målaren skall överföra det rent fotografiska. Man kan finna att i övrigt högt kultiverade personer vid betraktandet av ett porträtt anlägger en enda synpunkt: likhetssynpunkten. Detta är fullständigt ovärdigt vår tid. Det är ett ytterst trist kapitel, när en modern målare skall göra ett porträtt. Det är klart, att även han kan göra det "likt". Men vad man anser vara likt, det är oftast inte det väsentliga, och ett porträtt, som skall vara bara ytligt"likt", blir ytterst sällan god konst".
Konstnär
Isaac Grünewald verksam som bildkonstnär och keramiker samt professor vid Konstakademien i Stockholm under åren 1932-42. Grünewald hade en ledande ställning i den svenska moderniströrelsen under 1910-talet och blev dess företrädare i Sveriges samtida konstdebatt. Han var elev vid Konstnärsförbundets skola och vid Henri Matisses öppna akademi i Paris. 1909 debuterade han vid ”De ungas” samlingsutställning med konstnärer som Ture Ander och Arvid Nilsson. Grünewald betraktade sig själv som expressionist då hans fokus låg på konstverkets uttryck. Paul Cézanne var en konstnär som inspirerade honom likaså hans fru och kollega Sigrid Hjertén. Han skildrade det sjudande storstadslivet i överraskande vinklar, ofta i fågelperspektiv, virtuost behandlade i regnbågens klara färger. Hans målningar är tagna ur verkligheten, men inte fångade framför motivet utan ur minnet. Han målade staden och dess virvlande liv, utsikter, parker och interiörer. Med diagonaler och avskärningar byggde han sina kompositioner och underströk växelspelet mellan de varma och de kalla färgerna. Under tiotalet är han påtagligt påverkad av Matisse. Under tjugotalet förändrades hans stil sedan han återvänt till Paris. Landskapen målades direkt inför motivet, så även en rad av färgstarka blomsterstilleben och nakna modeller. Senare närmade han sig verkligheten än mer, men övergav aldrig helt minnesmåleriet.
Läs mer