Erik Olson
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
"Arabesk III"
Signerad Erik Olson och daterad 1931. Duk 62,5 x 115 cm. A tergo märkt med etikett: "Arabesk III. Erik Olson. Paris".
Proveniens
Ursprungligen i bibliotekarie Ingegerd Larséns samling, Halmstad (inköpt direkt från konstnären).
Stockholms Auktionsverk, "Moderna Kvalitén", 26 - 28 april 2006, kat nr 841.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Halmstadgruppen", 25 februari - 19 mars 1939, kat nr 415 (upptagen i katalogen som tillhörande "Disponent Arnell, Marbäck").
Litteratur
Viveka Bosson, "Erik Olsson. En sökares vandring. Del I", 2001, avbildad sid 151.
Övrig information
Året innan auktionens verk är utförd målade Erik Olsson "Handsken är kastad" som är en programförklaring för surrealismen och mot konkretisismen. Den innebär också en brytning med Légers kubism. Erik skriver själv: "Den uttrycker egentligen mer en befrielse och glädje än provokation. Handsken har blivit atmosfärisk, en drivande sky i vinden, i släkt med det virvlande lövet som bär vårens färger. Formen uppgående i skimrande ljus - där har du varåt jag siktar. Kontur är ett modernistiskt påhitt som jag icke är svag för. Att måla utan avgränsande linjer är betydligt svårare därför att det då enbart beror på nyansernas riktighet om formen blir stark... (22.9.33. till Axel).
I auktionens verk "Arabesk III" som är målad 1931 finns handsken kvar och Erik har arbetat vidare på det poetiska innehållet för att få fram "tingens hemligheter, deras stumma liv, deras symbolistiska innebörd", som Artur Lundkvist skrev.
Konstnär
Erik Olson föddes 1901 och växte upp i en enkel sjömansfamilj i Halmstad. Redan i unga år visste han att han ville bli konstnär, 1915 bildar han gruppen Gnistan tillsammans med brodern Axel Olson och kusinen Waldemar Lorentzon. Hans debut sker vid en amatörutställning i Halmstad 1919 då han upptäcks av konstkännaren Egon Östlund som förmedlar kontakt med konstnären Gösta Adrian Nilsson (GAN). Mötet med GAN påverkar honom starkt, då denne stöttar Erik och vidgar hans horisonter mot den europeiska avantgardekonsten. 1924 kommer Erik Olson till Paris där han ingår i Fernand Légers första elevkull på Académie Moderne. Han bosätter sig i Paris mellan 1927 och 1935 och är en bidragande faktor till att föra in surrealismen i Norden. I den franska huvudstaden ställer han ut med den konkretistiska gruppen Cercle et Carré och han deltar i flera av de stora internationella konkretist- och surrealistutställningarna världen över, bl.a. med Mondrian i New York 1964 som enda representant från Skandinavien. 1935 går flytten till Danmark där han blir medlem av en dansk surrealistgrupp i Köpenhamn. 1940 blir hans konst svartlistad av nazisterna och sommaren 1944 flyr Erik Olson det tyskockuperade Danmark och för att bosätta sig i Halmstad, där han ställer ut med Halmstadgruppen, vars medlem han varit sedan 1929. Präglad av surrealismen byggde Erik Olson broar till det undermedvetna, till drömmarnas och visionernas land. Under 1930-talet ser flera av hans mest visionära verk dagens ljus och under 1960- och 70-talen återkommer stråk av surrealism i hans konst i extatiska och erotiska rymdfärder, nyuppfunna mytologiska gestalter och labyrintiska rymder med så kallade "omöjliga perspektiv". 60-talets apokalyptiska orosmoln och flodvågor förvandlas under 70-talet till skimrande ljusmålningar, vilka inspirerades av tidvattnet och rymden i Bretagne. 1971 fick han Prins Eugen-medaljen som delas ut för "framstående konstnärlig gärning". Erik Olson avled 1986.
Läs mer