Anders Zorn
För konditionsrapport kontakta specialist
"Gryvel"
Signerad Zorn. Gjutarstämpel Otto Meyer Fud. Grönpatinerad brons. Höjd 8 cm, längd 13 cm.
Litteratur
Gerda Boëthius, "Zorn", 949, sid 446 och 523, jfr fig 247, upptagen under år 1905.
Birgitta Sandström, "Skulptören Anders Zorn, Zornsamlingarna", 1999, sid 91ff, jfr ill. sid 90f.
Hans Henrik Brummer, "Till ögats fröjd och nationens förgyllning - Anders Zorn", 1994, jfr färgplansch sid 255.
Övrig information
År 1905 skapade Anders Zorn den smäckra kompositionen ”Gryvel”. Det är dock inte den första skulpturen han provade på utan redan 1894 hade han gjort verket ”Juvelskrinet”.
Den nakna gestalten som här sitter på knä och lutar sig fram sträcker ut ena armen för att nudda en gryvel. Anders Zorn utförde till att börja med ”Gryvel” i trä, senare gjordes en gipsmodell efter vilken skulpturen göts i brons av Otto Meyer i Stockholm. Träskulpturen visades 1906 på Galeries Durand-Ruel i Paris på Zorns stora separatutställning, en av höjdpunkterna i hans internationella karriär. Gryvel presenterades också i den engelska tidskriften "The Studio " 1906. Senare samma år visades Gryvel i Uppsala på den stora utställningen "Gammalt och nytt af Zorn ” och den ställdes även ut på Biennalen i Venedig 1909, Berliner Secession 1910, Romutställningen 1911 och på Baltiska utställningen i Malmö 1914.
Formgivare
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer