Johan David Swartz (Schwartz)
För konditionsrapport kontakta specialist
"Drottning Ulrika Eleonora" (1688-1741)
Signerad J. D. Swartz Fecit och daterad A 1725 a tergo. Duk 146 x 117 cm. Samtida förgylld ram i barock.
Utställningar
Heinola stadsmuseum, Finland, jubileumsutställning "Barokki - Barock", 18 Maj - 28 Sep 2014, kat nr 19, omnämnd samt avbildad sid. 181-182.
Litteratur
Heinola stadsmuseum, Finland, utställningskatalog för jubileumsutställning "Barokki - Barock", 18 Maj - 28 Sep 2014, kat nr 19, omnämnd samt avbildad sid. 181-182.
Övrig information
Drottningen är avporträtterad i det sk Kungshuset på Riddarholmen, dvs Wrangelska palatset dit hovet flyttade efter slottsbranden 1697, eller något av de kungliga slotten Carlberg eller Drottningholm. Bordet hon vilar sin vänstra arm emot är av så kallad Burchard Precht-typ.
Johan David Swartz är den senkarolinska epokens främsta porträttmålare. Hans porträtt karaktäriseras genom figurernas stolta hållning och styva värdighet.
Swartz var fram till 1701 elev till David von Krafft. Hans äldsta kända målning är ett självporträtt från 1700. (Nationalmuseum). Från 1701 fram till 1714 vistades han mestadels utomlands. 1707 fick han hedersuppdraget att avporträttera Karl XII i det svenska huvudkvarteret i Altranstädt, det berömda sk Altranstädtporträttet (privat ägo). I Altranstädt utförde han även en rad porträtt av konungens närmaste medarbetare. Andra kända porträtt av Swartz är Magnus Stenbock (1712) och Arvid Horn (1718). Hans officersporträtt passar väl det karolinska krigaridealet. Via påverkan från kontinentens porträttstilar blev hans måleri friare och starkare i färgerna utan att han därmed lämnade stormaktstidens stilideal.