Andy Warhol

Märkt med arkivnummer A101.100 från Andy Warhol Art Authentication Board.

Sviten "Flowers" utgjorde Warhols oerhört betydelsefulla debut på Castelli Gallery i New York (21 november – 17 december 1964). För Warhol var det en dröm som gick i uppfyllelse när Leo Castelli, efter visst övervägande, under våren 1964 erbjöd sig att representera konstnären på det galleri han mest av allt eftertraktade att ställa ut på. Utställningen blev en omedelbar succé. Samlarna älskade Warhols lekfulla men samtidigt estetiskt tilltalande sätt att ta sig an ett av konsthistoriens äldsta motivkretsar och utställningen sålde, i princip, slut med en rasande fart.

Den positivt laddade sviten "Flowers" innehåller några av Andy Warhols mest färgstarka, dekorativa samt inbjudande målningar. Motiven skiljer sig, på ett välgörande samt uppfriskande sätt, från konstnärens övriga målningar från perioden där repetitiva skildringar av trafikolyckor och elektriska stolar än i dag stämmer betraktaren till eftertanke. Warhols förlaga utgjordes av ett färgfotografi föreställande sju stycken hibiskusar, ursprungligen publicerat i juninumret av ”Modern Photography” 1964. Warhol omarbetade motivet för att få en mer kvadratisk komposition med fyra fullständiga blommor jämfört med fotografiet där tre av blommorna var beskurna. Warhol föredrog också det kvadratiska formatet: ”I like painting on a square because you don’t have to decide whether it should be longer-longer or shorter-shorter or longer-shorter: it’s just a square” (Andy Warhol, "The Philosophy of Andy Warhol: From A to B and Back Again", 1975, sid 148-49) som konstnären uttryckte det på sitt sedvanligt lekfulla samt kryptiska sätt. För att ytterligare uppnå den ideala kompositionen klippte Warhol ut blomman i det övre högra hörnet och roterade den 180 grader.

Förlagan omvandlades sedan till svart-vita silkscreens av olika format vilka sedan användes vid framställningen av de varierade motiven. Warhol påbörjade arbetet med "Flowers" under juni och juli 1964. Produktionstakten var hög och tilltog under hösten när utställningen närmade sig. Warhol beskrev det hela: ”Friends come over to the Factory and do the work with me. Sometimes there’ll be as many as fifteen people in the afternoon, filling in the colors and stretching the canvases” (Rainer Crone, "Andy Warhol", 1970, sid 30). Det industriella förfarandet ligger helt i linje med Warhols syn på repetition samt serieproduktion och minner om den lekfulla glädje och kollektiva arbetsförfarande som genomsyrade popkonsten under det gyllene 1960-talet.

Blommorna förefaller sväva i en oidentifierad rymd, där avsaknaden av tydlig koppling till såväl mark som horisontlinje öppnar upp för diverse tolkningar av perspektivet. Blommorna verkar ofta vara på väg att sväva iväg ut över dukens ytterkanter, som om de var frigjorda från bakgrunden. Konsthistorikern David Bourdon beskrev det enligt följande: ”like cut-out gouaches by Matisse set adrift on Monet’s lily pond” (David Bourdon, 'Andy Warhol', "The Village Voice", 3 december 1964, sid 11).

Följaktligen saknar "Flowers" någon egentlig upp- eller nedsida utan olika ägare kan välja att hänga eller presentera motiven efter eget tycke och smak. Närhelst Warhol själv var inblandad i någon hängning av motiven föredrog han alltid en slumpmässig hängning enligt: ”any side up” (David Bourdon, "Warhol", 1989, sid 191).

I början av påföljande år utökade Warhol sviten med ytterligare "Flowers" ämnade för en utställning hos Ileana Sonnabend på 37, Quai des Grands-Augustins i Paris, maj 1965. Dessa målningar, vilka i Catalogue Raisonné kallas ”Sonnabend Consignment” [cat. nos. 1513-1557], mätte vardera 36 x 36 cm och var 62 till antalet där 50 var utförda mot vit bakgrund och de återstående 12 mot grön. Warhol följde upp dessa med ytterligare versioner i formatet 20 x 20 cm. I en handskriven förteckning, daterad 7 april 1965, listar Warhol 120 målningar av det här formatet mot vit bakgrund samt ytterligare 12 mot grön, vilka samtliga var ämnade för Ileana Sonnabend (Georg Frei & Neil Printz [red.], "The Andy Warhol Catalogue Raisonne. Paintings and Sculptures 1964-1969", vol. 2B, 2004, sid 78-122).

80 av dessa finns idag förtecknade i Catalogue Raisonné under benämningen ”April Sonnabend Consignment” [cat. nos. 1574-1653] där auktionens målning listas som nummer 1651, utförd ”[early] 1965”. Diskrepansen mellan denna information och Warhols datering ”64” på baksidan av målningen förklaras på annan plats i Catalogue Raisonné: ”Warhol […] stressed the continuity […] by inscribing 1964 dates on the later works when he signed them” (Georg Frei & Neil Printz [red.], vol. 2A, 2004, sid 284).

Totalt (inkl. ytterligare målningar till Leo Castelli samt andra) utförde Warhol 178 stycken "Flowers" i det aktuella formatet, av vilka Catalogue Raisonné lyckats identifiera samt förteckna 146. Av de 178 har man i vår tid endast kunna belägga 12 (!) utförda mot grön bakgrund. Dessa finns avbildade i förteckningen: 9 med proveniens Sonnabend [1648-1653, 1709, 1714 & 1715] samt 1 med proveniens Castelli [1668]. Till dessa lägger förteckningen ytterligare 2 [1694 & 1702] vars proveniens är av annat slag.

Av tveklöst intresse i sammanhanget är följande information:

"The thirteen [twelve?] known 8-inch paintings on green backgrounds represent a curious technical departure from the other 'Flowers' that Warhol made at this time. Not only does he paint the background by hand, as he did with the twelve 14-inch canvases with green backgrounds, but the local color of the flowers is also painted by hand in all but two of these works. This is unique to these ten works, which recapitulate the look and facture of the Castelli 'Flowers' of 1964" (Georg Frei & Neil Printz [red.], vol. 2B, 2004, sid 78).

Med stöd av Catalogue Raisonné talar det mesta för att auktionens målning tillhör dessa ”10 unika verk” där Warhol målat såväl bakgrund som blommor för hand. Till detta kommer även att endast en till av dessa [1648] har en komposition med 3 blåa samt 1 vit blomma mot grön bakgrund, med den betydande skillnaden att Warhol i dessa två motiv varierat vilken blomma som är vit.

Auktionens målning intar därmed en unik särställning bland Warhols 178 stycken s.k. 8-inch "Flowers". Andy Warhols Catalogue Raisonné förtydligar den viktiga egenart dessa delikata handmålade hibiskusar mot grön bakgrund intar i konstnärens produktion:

"In a body of work such as the Sonnabend 'Flowers' that is otherwise striking for its economy, uniformity, and simplicity, this small group of 8-inch canvases demonstrates that a counter-set of impulses concerned with technical improvisation, visual difference, and chromatic complexity were never entirely missing from Warhol’s work at this time. In the work of 1965-67, they will become increasingly important" (Ibid.)

Att "Flowers" redan från början var ett av Warhols mest uppskattade motiv hos den svenska publiken framgår av det faktum att en målning ur sviten (56 x 56 cm) inköptes till en framstående svensk privatsamling så pass tidigt som hösten 1965. Galerie Burén ställde i oktober detta år ut ett antal av Warhols numer legendariska målningar på utställningen ”Andy Warhol. Flowers”.

När konstnärens första stora utställning utanför USA visades på Moderna Museet i Stockholm (februari-mars 1968) fullkomligen flockades besökarna för att bland annat beundra Warhols "Flowers". Speciellt för denna sägenomspunna utställning framställde Warhol 10 stycken "Flowers" [2045-2054] i monumentalformat (ca 295 x 295 cm) vilka lär ha gjort ett starkt intryck på de många människor vilka besökte utställningen. En av dessa [2052] ingår numer i Moderna Museets permanenta samlingar.

Olle Granath som var en av de drivande krafterna bakom utställningen minns det hela:

"De stora, screenade målningarna stod naturligtvis för den visuella tyngdpunkten. I södra delen av museets första sal hängde nio blomstermålningar, de största som dittills gjorts och i anslående färgställningar. […] När utställningen väl hade fått sin form i Stockholm vandrade den vidare till bland annat Stedelijk Museum i Amsterdam och till Kunstnerernes Hus i Oslo. Den blev en milstolpe i Warhols historia, en sammanfattning av det som varit" (Olle Granath, 'Med Andy Warhol 1968', artikel i Eva Meyer-Hermann [red.] "Andy Warhol. En guide till 706 föremål på 2 timmar 56 minuter", utställningskatalog, Moderna Museet, Stockholm, 2008).