Axel Olson

1923 reste den unge konstnären Axel Olson från Halmstad till konstmetropolen Berlin för att studera hos den tyska skulptören och konstnären Alexander Archipenko. Här fann Axel Olson de kontinentala avantgarderörelserna: den franska kubismen, den ryska konstruktivismen och den italienska futurismen. Han besökte det redan på 1910-talet avantgardistiska galleriet Der Sturm, där Gösta Adrian-Nilsson, Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Einar Jolin haft utställningar i början av första världskriget. I Berlin såg han utställningar med Pablo Picasso, Fernand Léger, Kurt Schwitters och lärde sig av Archipenko att "människokroppen skall fungera som en maskin i rörelse, eller som ett nature morte i vila, som ett mekaniskt väsen eller som en robot". Med denna påverkan började Axel Olson bygga upp sina konstverk dynamiskt och rytmiskt i sann kubistisk anda. Kubismen blir vid 1930 postkubism och Axel Olson lämnade kubismen för att fokusera på surrealism som helt tar över konstscenen såväl i Europa som i Norden. Axel Olsons kubistiska konstverk är få, men briljanta och som bäst under den korta perioden i Berlin. Kubistisk modell är ett fascinerande konstverk med stark koppling till den tyska expressiva kubismen som Axel Olson var en del av hos Archipenko.