Kan inte nå servern
714
556668

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
3 000 000 - 4 000 000 SEK
268 000 - 357 000 EUR
272 000 - 363 000 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Andreas Rydén
Stockholm
Andreas Rydén
Chefsspecialist konst, Vice VD
+46 (0)728 58 71 39
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Sol i skogen"

Signerad Zorn. Utförd 1907. Duk 120 x 90 cm.

Proveniens

Dr Bertil Ahlström, Finland (förvärvad 1917).
Sotheby's, London, 27 mars 1990, kat nr 35.
Bukowski Auktioner, Stockholm, auktion 494, "Internationella Höstauktionen", 30 november - 2 december 1994, kat nr 215.
Privat samling.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning - Carl Larsson - Bruno Liljefors - Anders Zorn", mars - april 1916, kat nr 63.

Litteratur

Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 116.
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, upptagen i förteckningen under år 1907, sid 552.

Övrig information

I början av 1900-talet började Zorn längta efter en egen fiskarstuga. Zorn hade redan funnit en lämplig plats: ”mitt emot Gobsberget och Gopelåns mynning där berget speglade hela sitt majestät i vattnet”. Zorn införskaffade en komplett bibehållen stuga från 1766, ”en av de enda som fanns kvar med ryggåstak i Mora”, köpte tomtmarken ifråga och lät sedan uppföra stugan med hjälp av sina morbröder Lars och Per. Platsen kunde inte ha varit bättre vald enligt Zorn: ”skyhöga furor och granar och vid dess fot en härlig källbäck, så på andra sidan stugan den rinnande Dalälven och bortom denna det ståtliga Gopsberget. Det var idealiskt och jag började redan följande sommar på att stanna där så snart stugan blivit färdig” ("Självbiografiska anteckningar" [utgivna av Birgitta Sandström], 2004).

Zorn återkommer ofta till ”Gopsmorsstugan, denna så fridfulla och för min konst och hälsa så viktiga vrå bland skyhöga granar och med Dalälven porlande därutanför sin väg till havet”. Ofta tog han även emot besök, akademiledamoten Karlfeldt övernattade i stugan och Bruno Liljefors reste dit för att få sitt porträtt målat i den vintervita granskogen.

Vanligtvis arbetade Zorn i Gopsmor åtminstone två perioder per år. Vintertid oftast i januari och sommartid strax före midsommar. Framförallt rörde det sig om modeller avbildade i stugans eldsken eller i färd med någon aktivitet utomhus.

"Sol i skogen" utfördes på denna inspirerande plats. Den saftigt återgivna grönskan omsluter modellen vars bygdedräkts röda detaljer utgör starka färgaccenter. Bildkompositionen är raffinerad där vi som betraktare möts av ett utsnitt ur verkligheten där asymmetrin mellan figur och omgivning ger liv åt bilden.

Kompositionen uppbär också likheter med andra kända verk av Zorn från den här tiden till exempel "Valkulla" (olja på duk, 121 x 91 cm, Zornmuseet, Mora). De mörkare partierna i bakgrunden bidrar till bildens djup. Det mästerliga i målningen är konstnärens skicklighet att skapa liv och rörelse med ett fascinerande ljusspel - ett ljus som faller mellan träden och accentuerar kullans dräkt, trädens stammar och de skira bladverken som fladdrar i vinden.

I bakgrunden skymtar Dalälvens vatten fram, i form av, några raffinerade isättningar av klarblått. I sammanhanget framstår etiketten a tergo av påfallande intresse: "Sol i skogen är målad af Zorn sommaren 1907 vid Gopsmor - alldeles utanför stugan. Tidigare skymtade elfven och två badande flickor genom löfverket, ändrades senare till nuvarande utseende".

Det var inte ovanligt för Zorn att arbeta om vissa målningar. Ett annat exempel härpå utgörs av "Skidåkande kullor" (olja på duk, 120 x 90 cm) från 1906 vilken året därpå radikalt omarbetades till "En flykting": ett motiv där en skäggig Gustav Vasa skidledes undflyr sina förföljare.

När Liljevalchs Konsthall i Stockholm invigdes, under storslagna former år 1916, med utställningen ”Larsson-Liljefors-Zorn” beskrevs katalognumret som ”en präktigt målad skogsinteriör”.

Formgivare

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer