Anders Zorn

I början av 1900-talet började Zorn längta efter en egen fiskarstuga. Zorn hade redan funnit en lämplig plats: ”mitt emot Gobsberget och Gopelåns mynning där berget speglade hela sitt majestät i vattnet”. Zorn införskaffade en komplett bibehållen stuga från 1766, ”en av de enda som fanns kvar med ryggåstak i Mora”, köpte tomtmarken ifråga och lät sedan uppföra stugan med hjälp av sina morbröder Lars och Per. Platsen kunde inte ha varit bättre vald enligt Zorn: ”skyhöga furor och granar och vid dess fot en härlig källbäck, så på andra sidan stugan den rinnande Dalälven och bortom denna det ståtliga Gopsberget. Det var idealiskt och jag började redan följande sommar på att stanna där så snart stugan blivit färdig” ("Självbiografiska anteckningar" [utgivna av Birgitta Sandström], 2004).

Zorn återkommer ofta till ”Gopsmorsstugan, denna så fridfulla och för min konst och hälsa så viktiga vrå bland skyhöga granar och med Dalälven porlande därutanför sin väg till havet”. Ofta tog han även emot besök, akademiledamoten Karlfeldt övernattade i stugan och Bruno Liljefors reste dit för att få sitt porträtt målat i den vintervita granskogen.

Vanligtvis arbetade Zorn i Gopsmor åtminstone två perioder per år. Vintertid oftast i januari och sommartid strax före midsommar. Framförallt rörde det sig om modeller avbildade i stugans eldsken eller i färd med någon aktivitet utomhus.

"Sol i skogen" utfördes på denna inspirerande plats. Den saftigt återgivna grönskan omsluter modellen vars bygdedräkts röda detaljer utgör starka färgaccenter. Bildkompositionen är raffinerad där vi som betraktare möts av ett utsnitt ur verkligheten där asymmetrin mellan figur och omgivning ger liv åt bilden.

Kompositionen uppbär också likheter med andra kända verk av Zorn från den här tiden till exempel "Valkulla" (olja på duk, 121 x 91 cm, Zornmuseet, Mora). De mörkare partierna i bakgrunden bidrar till bildens djup. Det mästerliga i målningen är konstnärens skicklighet att skapa liv och rörelse med ett fascinerande ljusspel - ett ljus som faller mellan träden och accentuerar kullans dräkt, trädens stammar och de skira bladverken som fladdrar i vinden.

I bakgrunden skymtar Dalälvens vatten fram, i form av, några raffinerade isättningar av klarblått. I sammanhanget framstår etiketten a tergo av påfallande intresse: "Sol i skogen är målad af Zorn sommaren 1907 vid Gopsmor - alldeles utanför stugan. Tidigare skymtade elfven och två badande flickor genom löfverket, ändrades senare till nuvarande utseende".

Det var inte ovanligt för Zorn att arbeta om vissa målningar. Ett annat exempel härpå utgörs av "Skidåkande kullor" (olja på duk, 120 x 90 cm) från 1906 vilken året därpå radikalt omarbetades till "En flykting": ett motiv där en skäggig Gustav Vasa skidledes undflyr sina förföljare.

När Liljevalchs Konsthall i Stockholm invigdes, under storslagna former år 1916, med utställningen ”Larsson-Liljefors-Zorn” beskrevs katalognumret som ”en präktigt målad skogsinteriör”.