Flodlandskap med pojke vid hus (troligtvis Isarfloden i Bayern)
Signerad C. Trägårdh och daterad 1884. Duk 42 x 67 cm.
Tysk ornamenterad och förgylld originalram.
Målad en plein air (spår av spikhål i varje hörn).
Då Carl Trägårdh hösten 1883 lämnade Akademien i Stockholm för att fortsätta sina studier i Karlsruhe, lämnade han också landskapsmåleriet åt sitt öde för en tid och ägnade sig under ett år helt åt djurmåleri. För den som önskade fördjupa sig inom detta område var Tyskland det självklara valet eftersom en rad berömda djurmålare var verksamma där.
Även Bruno Liljefors hade valt att förlägga sina studier dit. Liljefors vistades sommaren 1882 i Düsseldorf där han studerade för djurmålaren C. F. Deikert. Både Trägårdh och Liljefors hade på akademien i Stockholm studerat djurmåleri för Anders Kallenberg.
Inga målningar från Trägårdhs vistelse i Karlsruhe hösten 1883 till våren 1884 är kända. Enligt Lennart Hagerf, "Carl Trägårdh. En svensk impressionist", 1946, sid. 40 beror frånvaron av målningar från denna period på att Trägårdh inte synes att ha arbetat i syfte att sälja utan att han betraktade sina studier som ett led i hans utbildning.
Efter sin vistelse i Karlsruhe reste Trägårdh till München för att återuppta sina studier i landskapsmåleri. På Münchenakademien studerade han under landskapsmålaren professor Joseph Wenglein vilken hade introducerat franskt friluftsmåleri i Tyskland. Wenglein förlade i allmänhet sin undervisning till Isardalen i där han hade sitt högkvarter i byn Töltz.
Hösten 1885 lämnade Trägårdh München och reste till Venedig. Den aktuella målningen, vilken är nyupptäckt, är den hittills enda kända målningen av Trägårdh utförd i Tyskland 1883-84. Från året därpå är emellertid fem landskapsmålningar kända (Hagerf, op. cit., ss. 102-103, nr. 15-18, 19; två illus. ss. 43-44), av vilka två med säkerhet är målade i Isardalen.
Året i Tyskland kom att bli grundläggande för de motiv Trägårdh kom att specialisera sig på under sina år i Frankrike från 1886 fram till sin död 1899; impressionistiska landskap med kor. Trägårdhs betydelse som målare upptäcktes för en bredare publik först 1925 i samband med minnesutställningen på Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm. Ett starkt bidragande skäl till hans relativa obskyritet för den svenska publiken var att en stor del av hans franska produktion hade förvärvats av den franske operasångaren och storsamlaren J. B. Faure (1830-1914), i Sverige mest känd som storsamlare av Anders Zorns verk, vilka genom Svensk-Franska Konstgalleriets försorg för första gången kom att visas för en svensk publik.
Efter studier vid Konstakademin i Stockholm reste Trägårdh till Frankrike, där han kom att bo fram till sin död med avbrott för täta vistelser i hemlandet. I Grèz-sur-Loing sammanträffade han dessutom med flera svenska konstnärer och behöll kontakten med dem. Han använde sig av en impressionistiskt ljus färgskala när han skildrade det franska och svenska landskapet, ofta med betande kreatur.
Representerad på Nationalmuseum i Stockholm samt på museer i Frankrike.