Eva Bonnier

”Ellen Key sa att du hade börjat på din midsommartafla och det gjorde mig glad”, skrev Richard Bergh till sin vän Eva Bonnier i september 1895. Den målning som åsyftas är ”Midsommar” eller en av de mindre versioner hon utförde i anslutning till det aktuella katalognumret.

Vid denna period av sitt konstnärskap hade Bonnier främst riktat in sig på konsthantverk samt några få porträtt, vilket visar att måleriet hade tagit en mer undanskymd plats i produktionen. För sin roll som konstnär kom det sena 90-talet att innebära en omdirigering för Eva Bonnier. Hennes energi lades alltmer på sitt engagemang som mecenat för offentlig utsmyckning och än idag existerar den donationsnämnd som Eva Bonnier lät instifta vilken har gett Stockholm möjlighet att utsmycka olika platser i staden.

Det aktuella katalognumret är ett utmärkt exempel på ett försök att ansluta sig till nittiotalets syntetism med hela färgplan och en dekorativ verkan där motivet och titeln också anspelar på vurmen för den nationalromantiska tematiken.

Richard Berghs positiva inställning som brevet förmedlar kan också bottna i hans personliga övertygelse om att denna nyorientering i måleriet skulle återuppliva den svenska konstscenen. Enligt Bergh hade svenskarna tagit alltför mycket inspiration från det franska måleriet, om vilket han skrev i ”Svenskt konstnärskynne”.

”Midsommar” står som en unik vattendelare samt en övergång i Eva Bonniers konstnärskap under en kort period som likväl visar på hur hon ständigt utvecklades och var mottaglig för nya idéer.