"Stormen"
Signerad Leander Engström. Utförd 1918. Duk 132 x 96 cm.
Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.
Tidigare i advokat Sven Hallströms samling, Umeå.
Därefter i direktör Gösta Åhléns samling, Stockholm.
Därefter i arv inom familjen.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Expressionistutställningen", maj 1918, kat nr 3, avbildad helsida i katalog sid 37.
Konstakademien, Stockholm, "Leander Engström - Minnesutställning", 1928, kat nr 69.
Nationalmuseum, Stockholm, "Den unga expressionismen : Svenskt måleri 1909-1920", 1 november - 10 december 1944, kat nr 93.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Leander Engström", 1986, kat nr 60.
Museet Kulturhuset, Borås, "Leander Engström", 1986-87, kat nr 60.
Nils Palmgren, "Leander Engström", 1939, omnämnd sid 112 samt avbildad sid 82.
Hans-Olof Boström, Åke Fant och Dag Widman, "Leander Engström", 1986, omnämnd sid 36 samt avbildad helsida i färg, bild 60.
"Sigrid Hjertén", Liljevalchs katalog nr 430, 1995, avbildad sid 14.
Liljevalchs Konsthall, "Den stora färgskrällen", 4 oktober 2008 - 6 januari 2009, avbildad helsida i katalog fig. 39.
LEANDER ENGSTRÖM
Leander Engström var född i Ytterhogdal, Hälsingland. I sin ungdom arbetade han som kontorist på redaktionen för Sundsvalls Tidning och mötte där en dag den norrländska konstnären Helmer Osslund. Mötet gav den unge amatörmålaren mod att 1907 söka in på Konstnärsförbundets skola i Stockholm. I hans tidiga konstverk från denna period märks påverkan starkt från Helmer Osslund, färgstarka och mustiga norrlandsskildringar. Julen 1908 lämnade Leander Engström Sverige och for till Paris, ditlockad av kamraten Isaac Grünewald som han träffat på Konstnärsförbundets skola. Paris var spännande och inspirerade honom till att använda en ny palett, men Leander längtade snart hem till Norrland och det hemvana. Med tiden kom han att muta in Lappland, särskilt trakten kring Abisko, som blev han eget ”revir”. Våren 1916 deltog han i en utställning i Kristiania där han blev mycket uppskattad av den norska kritikerkåren och på sommaren samma år visade han tillsammans med vännerna Einar Jolin och Isaac Grünewald verk på Liljevalchs Konsthall i Stockholm. Åren 1918-1919 infaller höjdpunkten i Leander Engströms nordiska måleri. De ibland nästan grälla färgackorden från de tidigare norrländska landskapen ersätts nu av en genuint blond orkestrering med klara, djupa kontrastfärger i lysande harmoni. Han blir djärvare och skildrar fjällvärlden med en raffinerad, näst intill ornamental ytkomposition. Leander söker sig åter till sin ungdoms Lappland och omgivningen runt Lofoten för att omvandla det storslagna nordiska landskapet i en radikal fauvistisk anda.
Perioden i slutet av 1910-talet är utan tvekan hans främsta expressionistiska period och det är nu konstnären blir en helt självständig nordisk målare, en av de förnämsta i svensk konsthistoria. Första världskriget hade inneburit att banden till Frankrike klippts av, säkert var Matisseskolans inflytande och kärleken till Paul Gauguin viktig för Leander Engström, men det är trots allt friheten som han upplevde och naturens krafter som blir kärnan i hans konstnärskap. Dock krävde det hans hela koncentration, all hänsyn till familj och vänner fick stå tillbaka för det skapande arbetet. Han skriver i ett brev till hustrun:
- Låt mig slippa känna mitt konstnärliga skapande som ett brott. Jag måste arbeta, stegra mitt uttryck och göra mitt allra yttersta, därför måste jag söka ensamhet och isolering. Det är svårt för dig och barnen - förstå dock, det är ännu svårare för mig.
”STORMEN”
I den monumentala målningen ”Stormen”, målad 1918, sliter vinden i fjällbjörkarna och skummet yr i den grågröna fjällbäcken runt stövlarna på den kraftfulla, atletiska mannen som bär kvinnan med det svallande blonda håret över den strida forsen. De hotfulla molnen kring fjällets hjässa bidrar till att skapa den dramatiska stämningen som gör ”Stormen” till ett magiskt och förtrollande konstverk. Mannen, Leander Engströms alter ego, är livskraftig och utstrålar säkerhet och vana av fjällnaturen. Kvinnan hänger lätt på hans armar och det guldgula håret böljar med vindens kraft så att det formar sig till en del av landskapet. Träden böjer sig ödmjukt och forsen vräker sig ner från fjälltopparna. I detta explosiva motiv finns också en ömhet i mannens kamp och flickans obekymrade ansiktsuttryck.
”Stormen” skildrar Leander Engströms upplevelse tillsammans med ”Blå Greta”, en 18-årig flicka från Stockholm som blev hans följeslagerska i fjällvärlden somrarna efter 1:a världskrigets utbrott 1915-1917. Konstnären ger en patosfylld sammanfattning av vildmarksromantik och kärleken mellan man och kvinna blir i ”Stormen” en del av det storslagna nordiska fjällandskapet. Den vilda, farliga naturen, som konstnären kände så väl och behärskade blir en inramning där han får möjlighet att uppträda som kvinnans starke beskyddare. I målningen finns styrkan och hans flammande expressionism och naturens drama som ständigt var Leander Engströms följeslagare.
Få konstverk, utförda av svenska konstnärer på 1910-talet är jämförbara med ”Stormen”, ett mästerverk som ingått i Direktör Gösta Åhlens synnerligen betydande konstsamling och därefter gått i arv inom familjen.
Andra viktiga verk av Leander Engström utförda 1918 är bl a: ”Andjägare” (Moderna Museets samling, Stockholm), ”Rast under högfjällsbestigningen” (Jämtlands läns museum, Östersund), ”Abiskojokks kanjon” (Norrköpings konstmuseum), ”Ofotenmotiv” (Österåsens hälsohem, Sollfteå) och ”Komposition med Ofotenmotiv” (Moderna Museet, Stockholm).
Per Leander Engström var en svensk bildkonstnär född i Ytterhogdal. Han studerade för Henri Matisse i Paris och vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm. Engström var med i konstnärsgruppen De unga tillsammans med bland andra Isaac Grünewald och Tor Bjurström. Engström fann inspiration hos Paul Gauguin, Vincent van Gogh och Paul Cézanne. Leander Engström är far till konstnären Tord Leander Engström. Leander Engström gick i Osslunds fotspår och fängslades av Lapplands överväldigade naturscenerier, som han skildrade med fauvismens former och färger. Målningarna från 1912-1915 – landskap, stilleben och naket – är harmoniska och känsliga, uppbyggda enligt Cézannes principer i diskreta, svala färger. Åren 1916-1919 kan ses som hans mest expressionistiska period. Svepande linjer, stora stiliserade plan och starka klara färger domineras av hans karaktäristiska kallgröna. 1920-1922 vistades han i Italien för att studera ungrenässansen. Under den tiden närmade han sig den nya sakligheten. Leander Engström var en av de mest betydande bland Matisseeleverna.
Läs mer