Kan inte nå servern
27
577133

Gösta Adrian-Nilsson

(Sverige, 1884-1965)
Utropspris
600 000 - 800 000 SEK
53 700 - 71 600 EUR
54 900 - 73 300 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Gösta Adrian-Nilsson
(Sverige, 1884-1965)

"Livskampen"

Utförd i Lund 1927. Duk 112 x 203 cm.

Proveniens

Målaremästaren Axel Fridolf Olsson (gåva direkt från konstnären).
Bengt Lindberg, Lund (i gåva från ovanstående).
Bukowski Auktioner, Stockholm, 28 - 30 november 1989, kat nr 4.
Bukowski Auktioner, Stockholm, 27 - 29 april 1999, kat nr 228A (då felaktigt daterad till 1923).
Privatsamling, Sverige (inköpt på ovanstående auktion).

Litteratur

Jan Torsten Ahlstrand, ”GAN:s utsmyckning av Fabriks- och Hantverksföreningens festsal”, i Bengt Karlsson, Fabriks- och Hantverksföreningen och Företagarna i Lund 150-årsjubileum, 1997, sid. 66-73, jfr väggmålningen "Livskampen" avbildad sid. 70.
Jan Torsten Ahlstrand, Viveka Bosson och Kent Belenius, "GAN. Gösta Adrian-Nilsson. Perioden 1914-1932", 2002, jfr "Livskampen" (väggmålning från 1927 i Hantverksföreningens festsal i Lund), avbildad i interiörfotografi i färg, halvsida, sid 67.

Övrig information

Målningen Livskampen är något så unikt i Gösta Adrian-Nilssons produktion som en förlaga till en väggmålning. I Fabriks- och Hantverksföreningens festsal i Lund finns de enda bevarade muralmålningarna av GAN. Dessa tillkom 1927 i samband med en renovering och ombyggnad av festsalen i ”pompejansk stil” efter ritningar av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. GAN bodde då, efter de fem åren i Paris 1920-1925, åter i sin hemstad. Mot slutet av sin paristid hade han lärt känna den också lundabördige silversmeden och konstnären Wiwen Nilsson och i denne funnit en själsfrände. De båda vännerna triggade varandra i sitt avståndstagande från den sedan 1500-talet dominerande renässanstraditionen med sitt centralperspektiv och i sin vurm för den medeltida konsten med sin geometriska konstruktion och andliga mystik. Under sitt sista år i Paris, 1924-1925, ägnade sig GAN i klosterlik avskildhet åt att illustrera Geijers och Afzelius romantiska Svenska folkvisor, utgivna 1814-1816 (ny upplaga 1880). GAN växlade då över från sin strängt personliga 20-talskubism till en sammansmältning av kubismen med den gotiska konst som han tagit starka intryck av bl.a. på Louvren i Paris.

Under åren i Lund 1925-1930, innan han på nytt flyttade upp till Stockholm, tillämpade GAN sin så kallade ”folkvisestil”, ett slags gotiserande kubism, i olika dekorativa uppdrag. Ett av de viktigaste av dessa var beställningen att dekorera Fabriks- och Hantverksföreningens festsal, som han fick genom sin vän målaremästaren Axel Fridolf Olsson, vilken hade i uppdrag att svara för ommålningen av festsalen. I stället för att fylla väggarna med dekorativa figurer som t.ex. Forseth eller Grünewald skulle ha gjort valde GAN en mycket sparsmakad dekor med endast ett fåtal figurer i ett harmoniskt samspel med den nyrenoverade festsalen. Direkt på två av väggfälten målade GAN två svävande madonnor som ett slags rymdfarkoster i sin gotiserande kubistiska stil, den ena symboliserande Morgonen och den andra Aftonen. Dessa höviska madonnor symboliserar också livets början och slut.

På fondväggen i festsalen fullbordade GAN sitt verk med målningen Livskampen. Denna målades på en duk som sedan klistrades på fondväggen i en liten alkov i festsalen. Vid en smärre ombyggnad på 1960-talet togs alkoven bort och GANs målning flyttades fram till den position bakom ordförandestolen som den nu har. Tematiskt bildar Livskampen tillsammans med Morgonen och Aftonen en triptyk, som symboliserar människolivets olika faser. Idén till Livskampen hade GAN från en oljemålning från 1926 med amerikanska fotbollsspelare som motiv. GAN gillade hårdföra, maskulina sporter, och i denna målning kastar sig en klunga av robotliknande mansgestalter efter den åtråvärda bollen. I väggmålningen Livskampen har GAN helt sonika eliminerat bollen och förvandlat den hårdföra idrottskampen till ”kampen om tillvaron”, där den starkaste vinner. I yngre dagar hade GAN varit en stor beundrare av Jack Londons socialdarwinistiskt inspirerade romankonst, och det är dessa intryck som återklingar i Livskampen, där den muskulöse mansgestalten i rött tycks vara på väg att vinna kampen, medan den gråsvarte mannen strax bakom honom med sin tillbakablickande hållning är dömd att förlora. I Fabriks- och Hantverksföreningens festsal i Lund hänger en liten tavla med GANs konstfullt textade kommentarer till dessa hans enda bevarade väggmålningar. Om Livskampen skriver han:
”Manliga figurer i kamp. De sträckta armarna vilja uttrycka längtan att nå livsmålet. Sol bryter fram bakom mörka molnmassor. Vältrande rytm. Heta, ljusa och mörka färger. Dramatik.”

Jan Torsten Ahlstrand
Konsthistoriker, fil.lic.

Formgivare

Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.

Läs mer