Delvis förgylld, på tre kulfötter. Rikt driven och ciselerad dekor av frukthängen samt utsparade fält med graverade ruiner. Locket med veckad kant och kulknopp. Stämplat alliansvapen för ätterna Hildebrand och Sparfvenfeldt. Senare kontrollstämplar. Höjd 19,5 cm, vikt 468 gram.
Kulfötterna förstärkta vid fästet.
Johan Gabriel Sparfvenfeldt (1655-1727) och Antoinetta Sofia Hildebrand (1675-1704) gifta 1695.
Silfverstolpe Susann, Silvergåvor från Sveriges regenter till Rysslands tsarer under 1600-talet, Stockholm 2014.
Johan Gabriel Sparfvenfeldt (Sparwenfeld), född 1655, var svensk språkforskare och orientalist, han talade fjorton språk. Han var känd för det omfattande latinsk-ryska lexikon i fyra volymer, Lexicon Slavonicum, han skrev under 1600-talets slut. När Sparwenfeld var i Rom gav han påven ett stort lexikon i silverbeslagna pärmar, vilket ledde till att han som förste lutheran anförtroddes av påven, Innocentius XII, med nycklarna till Vatikanska biblioteket.
Han var också känd för sina vidsträckta resor, en viktig resa gick till Moskva 1684-1687. Dit reste han med en stor svensk ambassad utsänd av Karl XI till Ivan V och Peter den store. Ambassaden leddes av 1:e ambassadören Conrad Gyllenstierna. Sparwenfeld deltog som uppvaktande hovjunker, knuten i första hand till Gyllenstierna. Tack vare att Sparwenfeld flitigt skrev resedagbok vet man mycket om vad som hände under den viktiga ambassadresan.
I boken Silvergåvor från Sveriges regenter till Rysslands tsarer under 1600-talet, skriver Susann Silfvertolpe om hur Sparwenfeld på ett målande sätt beskriver 1684 års ambassads resväg i släde från Stockholm, över isen från Grisslehamn via Åland till Åbo, sedan längs kusten in i Finska viken till staden Nyen. Vidare beskriver hon hur han berättar om att själva staden Nyen är vackert och hälsosamt belägen på slätt land och har breda gator och två kyrkor, en för tyskar och en för svenskar. Boken innehåller flera intressanta iakttagelser rörande de diplomatiska spel som Sparwenfeld uppfattade under resan.
Karl XI var mycket nöjd med Sperwenfelds arbete och år 1694 utnämnde han Sparwenfeld till ceremonimästare, en befattning han innehade fram till 1712.