John Bauer

På det här föremålet tillkommer införselmoms på det klubbade priset. För ytterligare detaljer vad god kontakta kundtjänst +46 8 661 42 73.

Utförd i anslutning till Jeanna Oterdahls saga "En riddare red fram" ur 1915 års utgåva av "Bland tomtar och troll".

Serien ”Bland tomtar och troll” gavs ut för första gången år 1907 av förlaget Åhlén & Åkerlund. Serien bestod av årligen återkommande antologier med sagor av olika svenska författare där John Bauer stod för illustrationerna. Detta blev ett arbete som tidvis sysselsatte Bauer under åren 1907 till 1915. Ett uppehåll i arbetet inträdde dock år 1911 då norrmannen Louis Moe anlitades. Anledningen var en schism mellan konstnären och förlaget hur originalförlagorna skulle behandlas och Bauer kom att efter sitt uppehåll förhandla till sig rätten att själv behålla sina verk. Bytet av illustratör resulterade i en sänkt upplaga vilket visar hur starkt och snabbt Bauers särpräglade still hade vunnit publikens hjärtan.

Våren 1908 gav sig de nygifta Ester Ellqvist och John Bauer ut på en, av konstnärens far bekostad, längre resa runt om i Europa. Denna resa kom att bli avgörande för hur Bauer utvecklade sin teknik samt varifrån han hämtade sin inspiration. Tyskland och Italien kom att bli de länder som paret uppehöll sig mest i och det var just i Italien som Bauer ställdes inför den konst med vars influenser vi kanske mest har kommit att förknippa hans prinsar och prinsessor.

I brev hem till Sverige från bl.a. Florens skriver han om hur timmarna flyger förbi när han besöker kyrkor och museer där renässansens mästerverk står på parad. I Tyskland var det den tidiga 1300-talskonsten, med dess mer gotiska inslag, som fångade hans intresse. Under de första åren av ”Bland tomtar och troll” hämtades inspirationen därför från det sydtyska området och färgställningen håller sig mot det gråa och bruna. Efter uppehållet 1911 blir kontrasten ett nytt inslag där ljusa färger introduceras som komplement till de gråsvarta, nästintill kamouflerande valörerna och ytterligare ett anslag märks: det prerafaelitiska. Även om det alltid, i någon form, har funnits hos Bauer är det under de senare åren som det starka linjespelet och stiliseringen når sin höjdpunkt. Han betonar på ett starkare sätt motsatsen mellan ljus och mörker, det grova och späda, det fula och vackra…...

John Bauer fick genom ”Bland tomtar och troll” en stor publik som spänner över landsgränser vilket inte minst märktes under Panama Pacific-utställningen i San Fransisco år 1915 där han som förste svenske konstnär sålde ett verk och mottog medalj för utställningen. Flera av verken såldes till amerikanska köpare vilket gör att Bauer är en uppskattad konstnär även på andra sidan Atlanten.

I det aktuella katalognumret ser vi en illustration till Jeanna Oterdahls saga ”En riddare red fram” som finns med i 1915 års utgåva av ”Bland tomtar och troll”. I sagan möter en s.k. vall-jänta en bortkommen riddare i skogen. Hon, så ful att hon inte vågar möta den vackre riddarens blick, hjälper honom ut ur skogen på rätt väg och efter mötet kan hon inte sluta tänka på honom. När hon sitter och ska sända honom en tanke uppenbarar sig en fågel på hennes ben och med denna skickar hon en tanke till riddaren. Först är det en gråsparv som uppenbarar sig, sedan en koltrast. För varje gång hon sänder en tanke med fågeln blir hon vackrare och till slut förvandlas hon till en riktig sagoprinsessa. Sagan slutar tragiskt med att riddaren dör men hans hjärta flyger tillbaka till prinsessan i skogen i form av en svan med ett blödande hjärta.

Katalognumret utfördes i anslutning till sagan men kom inte att användas i utgåvan. Vi ser i denna akvarell hur skickligt Bauer använt täckvitt för att skapa fantastiska detaljer i riddarens glänsande silverrustning samt hästens schabrak. Dessa textila inslag kan jämföras med Ghirlandaios arbeten i Santa Maria Novella där renässansmästaren lagt stor möda på att framhäva just textilen. Riddaren, vars skor och frisyr även skulle ha fallit Ghirlandaio i smaken, visar hur Bauer låter sin inspiration vila kvar i denna konsthistoriska guldålder. Landskapet som förklingar mot horisonten, bakom riddaren, gör att såväl sagans underbara värld som den italienska renässansen och den tyska romantiken är påtagligt närvarande.