Georg Pauli

På Bukowskis Klassiska vårauktion 2013 såldes den något större varianten av Georg Paulis ”Romerskt bad”, vilken utfördes i Rom år 1882. Den aktuella målningen är den ursprungliga versionen från 1881 vilken även den utfördes i Rom.

Pauli mötte, under en resa till Venedig 1881, tillsammans med konstnärskollegan Carl Skånberg en annan ditrest svensk, garvare Johan Erik Lundin. Denne kom att av Pauli beställa en: ”figurtavla på längden, ty en sådan passar bäst på den plats jag har ledig i mitt rökrum där hemma” (Georg Pauli, ”I vår ungdom”, 1925, sid 222). Väl åter i Rom, där Pauli höll sig med ateljé, skred han till verket och skapade en miljö som var starkt influerad av tidens intresse för exotism samt historiserande miljöer där konstnärer som Sir Lawrence Alma-Tadema och Lord Leighton framstod som stilens främsta förespråkare. Han färdigställde det aktuella katalognumret och skickade det åter till Lundin i Stockholm men det mottogs inte väl då beställaren ansåg att det inte passade för den avsedda platsen. Pauli återvände då till det romerska badets sensuella miljöer för att utföra den året därpå färdigställda versionen där den badande kvinnan har sällskap av en musicerande slavinna (kat nr 70 på Bukowskis Klassiska vårauktion 2013).

I katalognumrets ursprungliga version från 1881 ser vi hur Pauli har låtit sig influeras av den antika arkitekturen men även påverkats av sin samtida svenske kollega i staden, Julius Kronberg, vilken skapade flera liknande ateljékompositioner. Pauli skriver själv i sina memoarer att han inte var mycket för rekvisita, något vi inte märker av i denna målning med ett överflöd av dekorationer och väggmålningar vilket med största sannolikhet var en eftergift åt beställaren. Pauli skriver också om hur han i ateljén i Rom har: ”tvenne tavlor under arbete, den ena en beställning (otroligt men sant) av en grosshandlare […] som gjorde visit i min ateljé. Båda föreställa ’Romerskt bad’, med förgyllda golv och rosenblad i vattnet. Kronberg ligger över mig att jag skall detaljera…” (Georg Pauli, ”Mina Romerska år”, 1924, sid 217). Det röda täcket, på vilken odalisken ligger, var ett lån från Kronbergs ateljé och springbrunnen och satyren är ett blickfång i båda versionerna av motivet. Även om kompositionen skall påminna oss om den svunna storhetstiden i det romerska riket så skiner det sena 1800-talets salongsinteriörer igenom med det tjocka röda tyger, palmen och solfjädern. Pauli kom inte att stanna länge i Italien då han höll på att ”förgås av törst i denna torka på modern konst” (Ibid., sid 215). Men vad hände med målningen efter att Lundin sänt den åter? Pauli gav den till sin gode vän August Hagborg: ”som efter min salongsmedalj våren 1884 gjorde fest på ’Hörnan’ med champis och hyllning” (Georg Pauli, ”I vår ungdom”, sid 223).