Anders Zorn
"Ida plockar fågel"
Signerad Zorn och daterad 1907. Duk 67 x 43 cm.
Tilläggslista
Proveniens: Christie's, London, "Scandinavian pictures, drawings, prints and sculpture", 16 mars 1989, kat nr 381. / Christie's, London, "Scandinavian pictures, drawings, prints and sculpture", 16 March 1989, lot 381.
Proveniens
Dr. Fr. Martin.
Christie's, London, "Scandinavian pictures, drawings, prints and sculpture", 16 mars 1989, kat nr 381.
Nordén Auktioner, Stockholm, auktion Nr. 2, 2 november 1992, kat nr 36.
Privatsamling.
Utställningar
Bukowskis, Stockholm, "Zornutställningen", augusti 1994, kat nr 55.
Litteratur
Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 116.
Tor Hedberg, "Anders Zorn. Ungdomstiden 1860-1893", SAK 1923, omnämnd sid 85-86 samt avbildad sid 85 (under titeln "Kulla som plockar fågel").
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, omnämnd sid 466 och 513 samt upptagen i förteckningen sid 551 (felaktigt listad under år 1906).
Anders Zorn, "Självbiografiska anteckningar", utgivna av Birgitta Sandström, 2004, avbildad helsida i färg sid 214.
Övrig information
Katalognumret vilket beskrivits av Gerda Boëthius som ”ett av de stora numren” från perioden (1906-1907) utfördes i Zorns ateljé i Gopsmor. Boëthius skriver: ”Den vintern gjordes dessutom den intensiva ljusdunkelstudien ’Ida plockar fågel’, liksom Hållams Kersti målad i Gopsmorstugan” (”ZORN. Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören”, 1949, sid 466).
Upprinnelsen till uppförandet av en ateljé i Gopsmor stod att finna i Zorns vildmarksintresse och konstnären hade redan funnit en lämplig plats: ”mitt emot Gobsberget och Gopelåns mynning där berget speglade hela sitt majestät i vattnet” (”Anders Zorn. Självbiografiska anteckningar”, utgivna av Birgitta Sandström, 2004, sid 211).
Zorn införskaffade en komplett bibehållen stuga från 1766, ”en av de enda som fanns kvar med ryggåstak i Mora”, köpte tomtmarken ifråga och lät sedan uppföra stugan med hjälp av sina morbröder Lars och Per (Ibid.).
Platsen kunde inte ha varit bättre vald enligt Zorn: ”skyhöga furor och granar och vid dess fot en härlig källbäck, så på andra sidan stugan den rinnande Dalälven och bortom denna det ståtliga Gopsberget. Det var idealiskt och jag började redan följande sommar på att stanna där så snart stugan blivit färdig” (Ibid.).
Zorn återkom ofta till: ”Gopsmorsstugan, denna så fridfulla och för min konst och hälsa så viktiga vrå bland skyhöga granar och med Dalälven porlande därutanför sin väg till havet” där ”två raska kullor från Oxberg och en från Morkarlby samt Ida var mina stående modeller” (”Anders Zorn. Självbiografiska anteckningar”, sid 217).
Ofta tog han även emot besök, akademiledamoten Karlfeldt övernattade i stugan och Bruno Liljefors reste dit för att få sitt porträtt målat i den vintervita granskogen.
Vanligtvis arbetade Zorn i Gopsmor åtminstone två perioder per år. Vintertid oftast i januari och sommartid strax före midsommar. Framförallt rörde det sig om modeller avbildade i stugans eldsken eller i färd med någon aktivitet utomhus. Det stämningsfulla motivet med Ida som plockar en fågel utfördes troligtvis vintern 1906-1907 vilken beskrivits av konstnären själv enligt följande: ”Detta år arbetades mycket i Gopsmor. Exteriörer och interiörer med Ida och två bastanta Oxbergskullor som modeller. En härlig vinter däruppe med skidåkning, dans och arbete” (Ibid. 245).
Formgivare
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer