Anders Zorn
"Modersglädje"
Signerad L. Zorn suecos och daterad Cadiz febr. -82. Akvarell, täckvitt och tusch på papper (oval) 65 x 49 cm. Originalram utförd av W.A. Smith, Carver and Gilder, London.
Proveniens
Grosshandlare Edvard Casparsson (enligt uppgift inköpt i London för femtio pund).
Direktör Axel Jacobsen.
Fru Bessie Jacobsen.
Bo och Margareta Lindhs samling, Stockholm.
Utställningar
Konstföreningen, Stockholm, 1882.
Kunstpalast, Düsseldorf, kat nr 1417.
Baltiska utställningen, Malmö, 15 maj - 4 oktober 1914, kat nr 345.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Invigningsutställning. Larsson-Liljefors-Zorn", mars - april 1916, kat nr 3.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Anders Zorn. Minnesutställning", 1 mars - 6 april 1924, kat nr 242.
Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "Mitt bästa konstverk. Utställning anordnad av rädda barnen", 1941, kat nr 299.
Nationalmuseum, Stockholm, "Opponenterna av 1885. Utställning till sextioårsminnet av det första moderna genombrottet i svensk konst", 16 mars - 16 maj 1945, kat nr 536.
Birmingham Museum of Art, Alabama, USA, "Zorn. Paintings, Graphics and Sculpture", 27 mars - 6 juni 1986, kat nr 28.
The Dixon Gallery and Gardens, Memphis, Tennessee, USA, "Zorn. Paintings, Graphics and Sculpture", 15 juni - 10 augusti 1986, kat nr 28.
Museum of Fine Arts, St. Petersburg, Florida, USA, "Zorn. Paintings, Graphics and Sculpture", 14 september - 26 oktober 1986, kat nr 28.
Zornsamlingarna, Mora, 1989.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Anders Zorn -Till ögats fröjd och nationens förgyllning", 15 september - 11 december 1994, kat nr 2.
Göteborgs Konstmuseum, "Anders Zorn -Till ögats fröjd och nationens förgyllning", 26 december 1994 - 26 mars 1995, kat nr 2.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Ernst Josephson. Målare och diktare", 12 oktober 2001 - 13 januari 2002, kat nr 175.
Litteratur
Ernst Malmberg, "Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick", 1919, omnämnd sid 86 samt avbildad helsida.
Karl Asplund, "Anders Zorn. His life and work", 1921, omnämnd sid 15.
Tor Hedberg, "Anders Zorn. Ungdomstiden 1860-1893", SAK 1923, omnämnd sid 45 samt avbildad helsida, sid 44.
Nils Lago-Lengquist, 'En konstälskares hem i Djursholm. Direktör och fru Axel Jacobsen', artikel i "Svenska hem i ord och bilder", 1930, omnämnd sid 50 samt avbildad sid 48.
Bo G. Wennberg, "Mitt bästa konstverk. En konsthistorisk översikt från utställningen 1941 å Kungl. Akademien för de fria konsterna", 1942, omnämnd sid 129-130 samt avbildad sid 125.
"Konst i svenska hem", vol. II, band 5, upptagen sid 253 under samling 379: "Fru Bessie Jacobsen, Narvavägen 35, Stockholm".
Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, omnämnd sid 98, 103 och 506, avbildad helsida, Fig. 23 samt upptagen i förteckningen sid 538.
Gerda Böethius, "Anders Zorn. An international Swedish artist. His life and work", 1954, omnämnd sid 17 samt avbildad helsida, Pl. 26.
Hans Henrik Brummer, "ZORNMCMLXXXIX", 1989, omnämnd sid 43-44 samt avbildad helsida i färg, sid 44.
Hans Henrik Brummer, "Till ögats fröjd och nationens förgyllning -Anders Zorn", 1994, omnämnd sid 59-60 samt avbildad helsida i färg, sid 58.
Johan Cederlund, "Zorn i Spanien", 2009, omnämnd sid 43 samt avbildad helsida i färg, sid 47.
Övrig information
Motivet utfördes även som etsning samma år (Asplund 4-6, Hjert & Hjert 4-6).
”Modersglädje” är, tillsammans med ”Kusinerna”, ett av de absoluta huvudverken från Zorns betydelsefulla första resa till Spanien 1881-82. Efter inledande vistelser i Madrid och Sevilla begav sig Zorn, i mitten av november 1881, till Cádiz, lockad av havet och stadens flickor vilka hade rykte om sig att vara de vackraste i Spanien. Zorn uttryckte det enligt följande i sina ”Självbiografiska anteckningar”: ”Emellertid var det något inom mig som drog mig till havet – där är alltid något som drar mig till havet. […] Åh denna härliga ö i Atlanten sambunden med en landremsa med fastlandet! Denna härliga havsluft som fyllde ens lungor, dessa vänliga gästvänliga människor och dessa förtjusande Caditanas! Då gällde som regel att de vackraste flickor kom från Cadiz”(”Anders Zorn. Självbiografiska anteckningar”, utgivna av Birgitta Sandström, 2004, sid. 39-41).
Johan Cederlund har redogjort för ”Modersglädjes” tillkomst: ”Full av självförtroende gav sig Zorn i kast med vad som skulle bli två av hans huvudverk från den första Spanienresan, ’Kusinerna’ och ’Modersglädje’. […] Kusinerna blev Zorns första internationella framgång. Den visades på Salongen 1882 och tidningen ’La Presse’ skrev att Zorn var ’un aquarelliste de talent’. […] Kusinerna är daterad januari 1882. Genast därpå grep sig Zorn an nästa huvudverk, Modersglädje, där en ung zigenerska ömt leker med sitt barn. Kompositionen, och framförallt barnet, påminner om Murillos kända målning ’Madonna med barnet’ (1665-66) som finns på Museo de Bellas Artes i Sevilla, och vilken Zorn kom att förvärva en kopia av. Precis som Kusinerna visar Modersglädje en rik variation mellan partier av flödande färg och precision i detaljer som kvinnans korallhalsband och silverörhänge”(”Zorn i Spanien”, 2009, sid 43).
”Modersglädje” visades senhösten 1882 på Konstföreningen i Stockholm där den fick ett i stort sett välvilligt mottagande. I ”Aftonbladet” den 28 december 1882 stod att läsa: ”Leonard Zorn har länge lagt beslag på besökares uppmärksamhet genom sin ’Modersstolthet’, en zigenerska med sitt barn – med ett särdeles karakteristiskt uttryck i de mörka glänsande ögonen, en förträfflig modellering av de nakna partierna, en saftig och mjuk, riktigt mjuk pensel och slutligen en sådan färgsammansättning, som endast denne ständigt framåtgående artist kan bjuda oss” (citerat av Ernst Malmberg i ”Larsson-Liljefors-Zorn. En återblick”, 1919, sid 86).
Särskilt uppskattad blev akvarellen av konstnärens vän Edvard Casparsson vilken köpte målningen för 50 pund. Den 20 november 1882 skrev Casparsson till sin mor angående det lyckade köpet: ”Jag vet ej om Ni skall tycka om den, men den är otvivelaktigt Zorns förnämsta tavla att se i Sverige, ja överhuvudtaget” (citerat av Hans Henrik Brummer i ”Till ögats fröjd och nationens förgyllning – Anders Zorn”, 1994, sid 59).
Hans Henrik Brummer, vilken omnämner akvarellen som ”Modersstolthet”, kommenterar motivet: ”Även om bilden genom sin övertydlighet kan förefalla banal saknas likväl anledning att ringakta dess emotionella innehåll” innan han fortsätter: ”Under vissa betingelser kunde den rent av framkalla känslor av det renaste slag. Hans fästmö, Emma Lamm, skrev sommaren 1883 till sin tillkommande att hon fick en stark upplevelse inför ’Modersstolthet’; ’När jag såg din ’Modersstolthet’ kände jag den som det största jag sett av din hand. Hon var vacker denna tavla i färg och form. Det vet jag ej. Men man kände framför henne en fläkt av den ’levende Aand’ som utgör det stora i all alstring. Det var som om du när du målade den glömt omgivningen, för att intagas av en helig känsla av en modersömhet’ ” (Ibid.).
Möjligen var Emma något på spåren i sin beskrivning av akvarellen. Gerda Boëthius anslöt till detta i sin beskrivning av motivet då hon kallar det: ”ett centralt arbete, som han lagt ned hela sin själ i. Det är starkt inspirerat och kompositionen är genial” (”ZORN. Tecknaren, Målaren, Etsaren, Skulptören”, 1949, sid 103).
Då ”Modersglädje” var färdigställd lämnade Zorn Cádiz i slutet av februari, efter att där ha tillbringat en av sina lyckligaste och mest produktiva perioder som konstnär. ”Jag målade”, minns han senare, ”med ett lif och lust som jag aldrig känt förr. Jag var andligt och fysiskt i mitt esse”.
Formgivare
Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.
Läs mer