Kan inte nå servern
14
527136

Sigrid Hjertén

(Sverige, 1885-1948)
Utropspris
400 000 - 500 000 SEK
35 800 - 44 700 EUR
36 600 - 45 800 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Sigrid Hjertén
(Sverige, 1885-1948)

"Tulpaner i blomsterkorg"

Signerad Hjertén Grünewald. Utförd 1917. Duk 100 x 81 cm.

Proveniens

Tidigare i Conrad Pineus samling, Göteborg, inköpt direkt av konstnären.

Utställningar

Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Expressionistutställningen", maj 1918, kat nr 396.
Konsthallen, Göteborg, "Conrad M Pineus samling", 1925.
Blaafarvevaerket, Aamot, "Det söte liv - Kolorister i nord 1910-20", 11 maj - 30 september 1996.

Litteratur

Carl Palme, "Sigrid Hjertén", 1936, avbildad sid 35. (Med felaktig datering)
Carl Nordenfalk, "Katalog över Conrad M. Pineus konstsamling", 1940, upptagen under nr 31 samt avbildad på helsida sid 52.
"Konst i svenska hem", band 3, upptagen sid 113 under samling 116; "Dispaschör Conrad M. Pineus, Viktoriagatan 17, Göteborg".

Formgivare

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer