Pehr Hilleström
För konditionsrapport kontakta specialist
"En som plåckar fågel"
Otydligt signerad Hilleström på kistan. Utförd omkring 1776. Duk 52 x 40,5 cm. Samtida förgylld och bronserad ram.
Proveniens
Tidigare i fröken E Stenbergs samling, Stockholm.
Nordén Auktioner, Stockholm, auktion nr 12, 23:e mars 1994, kat nr 1.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Gustavianskt skildrat av Pehr Hilleström", 28 mars - 21 april 1929, kat nr 55. ("Fågelplockerska")
Litteratur
Osvald Sirén, "Pehr Hilleström dä", 1900, Upptagen i förteckningen, kat nr 60, sid 212. ("Fågelplockerska").
Gerda Cederblom, "Pehr Hilleström som kulturskildrare", del I, 1927, avbildad helsida i färg, bild 25. Upptagen i konstnärens egenhändiga förteckning, kat nr 155 ("En som plåckar fågel").
Övrig information
Samtidsskildraren Pehr Hilleström (1732-1816)
Pehr Hilleströms konstnärliga livsverk är imponerande stort i antal och har en enorm bredd i motivval. Alla samhällsklasser avbildades i hans genremåleri. Konstnären var från början tapetvävare och började måla i olja först i 40-års ålder, men den sena debuten som målare tog han igen genom en enorm produktivitet upp till sen ålder. Hilleströms rika produktion omfattar såväl stadsbilder, stilleben, historiemåleri som porträtt, bruksmiljöer eller kungliga karusellspel. Han återgav den gustavianska tidens människor i både sitt dagliga värv och vid festligheter, från pigornas arbete i köken till högläsning i societetssalongerna. Ögonblicksbilder som dramatiska eldsvådor i huvudstaden till teateraktigt väl redigerade historiska motiv berättar om den tid där Hilleström verkade och de ideal som då rådde.
Vår syn på det sena 1700-talets Sverige är i mångt och mycket präglat av Hilleströms skildringar och närmast verkligheten kommer man kanske i hans många borgerliga interiörer.
Hilleström avbildade i första hand kvinnor och modellerna var ofta personer ur hans egen familj och hushåll. Det är stillsamma scener som en ensam dam vid toalettbordet, någon som sitter och spinner eller ett litet sällskap i ett romantiskt parklandskap.
I vardagsscenerna kan man se likheter med den franske konstnären Jean-Baptiste-Siméon Chardins genrebilder, vars målningar han hade kommit i kontakt med vid sina studier i Paris på 1750-talet. I likhet med Chardin representerar Hilleström, alla hovscener till trots, tidens ökade intresse för den borgerliga samhällsgruppens tillvaro.
Vanligt förekommande föremål på dessa målningar är glas, kopparkärl, tenntallrikar eller bröd och köttstycken. Hilleström återgav vardagsföremålen med en utomordentlig skärpa vilket kan föra tankarna till äldre holländskt stillebenmåleri.
I slottsgemakens mer tillrättalagda scener kan vi studera tidens förlustelser, det är nöjen i form av sällskap som ägnar sig åt kortspel, musicerar, eller som studerar konstföremål men här ser vi också tidstypiska inredningar och moderiktiga klädedräkter. I ett antal målningar får vi inblick i det gustavianska hovets teatermani, där såväl nyckelscener ur dramerna visas men även repetitioner och kostymprovningar, ofta med kungen själv i centrum.
Hilleström var en mästare på att återge eldskenseffekter och fladdrande ljus och suggestiva skuggor återfinns i såväl många av hans rumsmotiv liksom gruv- och järnbruksbilder eller vid stadsvyernas våldsamma eldsvådor utomhus.
Som allmogeskildrare var konstnären en pionjär som återgav midsommarlekar och skördefester långt före det sena 1800-talets nyvaknade intresse för folklore. På sina resor genom Sverige avbildade han allmogen i sina sockendräkter och la ner stor tid på att återge alla detaljer korrekt. Han målade av varvsmiljöer, landskap och smedjor vilka ger oss en stor historisk kunskap om denna tid.
Bland hans beställare hörde till stor del det mer förmögna borgerskapet och bruksherrar som tjusades av hans vardagsbilder men även hovet, inte minst den kungliga familjen tillhörde beställarskaran. År 1776 blev han utsedd till kunglig hovmålare. Som professor vid konstakademien från år 1794 och sedermera som akademiens direktör skulle han komma att utbilda och påverka mängder med framtida konstnärer.
Med sina eleganta bilder föreställande de gustavianska ceremonierna och festligheterna som exempelvis den välkända tavlan ”Gustaf III:s publika spisning på Stockholms slott” skrev han för alltid in sig i den svenska konsthistorien.
Men det är i Pehr Hilleströms mer genuina och vardagliga kompositioner som man tycks komma konstnären själv och det svenska 1700-talet riktigt nära.
Formgivare
Pehr Hilleström inledde sin konstnärliga utbildning i Stockholm hos tapetmästaren Johan Philip Korn och i Guillaume Taravals Kongl. Ritarakademi. Genom slottsarkitekten Carl Hårlemans förmedling, blev Hilleström 1747 vävarlärling på Kungliga slottet hos den franske hautelissevävaren Louis Pierre Duru samt tecknarlärling hos Jean Eric Rehn. För att fördjupa sig i hautelissetekniken reste han 1757 till Paris och arbetade under ett år i François Bouchers ateljé. Hos denne, den franska rokokons främste skildrare, fick han även utbildning i måleri och lärde sig mästarens målarteknik med de tunna färgskikten. I Paris fick han även kvällsundervisning vid Académie des Beaux-Arts under ledning av Chardin. Vid sin återkomst till Stockholm arbetade Hilleström som vävare på Kungliga slottet, men från 1773 ägnade han sig alltmer åt stafflimåleriet. 1776 utnämndes han till kunglig hovmålare, 1794 till professor vid Konstakademien och 1810 blev han dess direktör.
Hilleström är unik inom det svenska måleriet i sitt intresse för interiörbilder med artificiell ljusskensbelysning och utförde i mitten och i slutet av 1780-talet en serie av dessa målningar, vilka har stora likheter med verk utförda av den holländske 1600-talsmästaren Godfried Schalken och av den engelske samtida konstnärskollegan Joseph Wright of Derby, som båda är kända för sina kraftiga klärobskyrer med eldskenseffekter. Han målade ett flertal scener ur operan Operan Gustav Wasa som skrevs av Johan Henrik Kjellgren efter Gustav III:s manus, musiken skrevs av Johan Gottlieb Naumann, dekoren och dräkterna ritade Louis Jean Desprez. Operanuppfördes första gången på Kungliga Teatern den 19/1 1786.
Som allmogeskildrare var Hilleström en pionjär som återgav midsommarlekar och skördefester långt före det sena 1800-talets nyvaknade intresse för folklore. På sina resor genom Sverige avbildade han allmogen i sina sockendräkter och la ner stor tid på att återge alla detaljer korrekt. Han målade av varvsmiljöer, landskap och smedjor vilka ger oss en stor historisk kunskap om denna tid.
Pehr Hilleströms konstnärliga livsverk är imponerande stort i antal och har en enorm bredd i motivval. Alla samhällsklasser avbildades i hans genremåleri och hans rika produktion omfattar såväl stadsbilder, stilleben, porträtt, kungliga karusellspel eller som i det aktuella katalognumret historiemåleri.