Bruno Liljefors
Gustaf Kolthoff på jakt
Signerad och daterad med dedikation: " Till G. Kolthoff från vännen Bruno Liljefors 1888". Pannå 32 x 41 cm.
Proveniens
Fil. dr Gustaf Kolthoff (i gåva direkt från konstnären).
Privatsamling.
Övrig information
Vem är det som går på jakt? Gustaf Kolthoff (1845 – 1913) kom att genom sitt stora naturintresse och engagemang göra stora insatser för zoologin som akademisk disciplin och institution i Sverige kring sekelskiftet. Ämnet i sig var en relativt ny disciplin och kom i fotspåren av intresset för människan och naturen där Charles Darwins bok ”Om arternas uppkomst” (1859) självklart spelade en avgörande roll. Kolthoff följde i egenskap av konservator med på flera forskningsresor, bland annat till Island, Grönland och Svalbard där han skaffade sig mycket god kännedom om djurens naturliga levnadsmiljö i de nordliga breddgraderna. Han skrev sedan mycket uppskattade reseskildringar från dessa resor som gavs ut under hans levnad. Under slutet av 1880-talet påbörjade Kolthoff ett projekt i Uppsala där han i anslutning till anatomiska teatern i Gustavianum skapade ett nordiskt diorama där den unge Bruno Liljefors kom att stå för de konstnärliga utsmyckningarna. 1893 fortsatte Kolthoff att sprida det zoologiska dioramat till huvudstaden där han genom donationer från bl. a. C. F. Liljevalch kom att grundlägga Biologiska museet på Djurgården. Återigen kom de goda vännerna att samarbeta då Liljefors stod för fonderna i museet. Konstnären och Kolthoff delade passionen för natur och jakt vilket framgår i katalognumrets dedikation där de båda vännerna bildar ett kärt jaktlag.
Formgivare
Bruno Liljefors är den svenske konstnären som förknippas med natur- och djurmotiv, särskilt i dramatiska situationer. Liljefors konstnärliga bana startade med studier vid Konstakademin 1879, och fortsatte 1882 i Düsseldorf där studierna kretsade kring djurmåleri. Därefter gick resan vidare till Venedig, Rom, Neapel, Paris och Grez. Väl återkommen till Sverige började han teckna och måla djur, särskilt katter och småfåglar i litet formatet, från början i intimt samspel med naturen. Han övergick sedan till bredare skildringar av vilda djur och natur, av havsutsikter med sjöfågel och av dramatiska scener med kamp mellan rovfåglar och olika villebråd.
Liljefors betraktas som vårt lands främste djurmålare med en mycket stor produktion, men han var även verksam som skulptör och en ivrig jägare. Liljefors skildrade, i motsats till det samtida "idylliska" djurmåleriet, djurens vardag med fokus på rörelse, anatomi och deras anpassning till landskapet. Det är här som storheten i hans måleri ligger, i förmågan att med stor skärpa visa djuren i dess rätta miljö. Detta har han ibland uppnått genom jakt och observation av levande, men i vissa fall också döda djur. Kända konstverk är målningarna "Rävfamilj" (1886) och "Havsörnar" (1897), samt skulpturen "Lek" (1930) vid Stockholms Stadion. Han utförde även fondmålningarna till det konstgjorda landskapet vid Biologiska Museet i Stockholm invigt 1893. En mer okänd sida av Bruno Liljefors är hans karriär som varietéartist och elitgymnast med barr som specialitet. Liljefors är främst representerad på Nationalmuseum, Waldemarsudde och Thielska galleriet i Stockholm.