Anders Zorn

Anders Zorn kom efter sekelskiftet att i allt större utsträckning framstå som en förfäktare av hembygdens kultur vars yttersta mål var att göra dalsk lokalkultur till en nationell angelägenhet.

Zorns vurm för hembygden kunde ta sig direkta uttryck i form av fastighetsförvärv samt ut- och tillbyggnader av det befintliga fastighetsbeståndet. Ateljén i Mora, ursprungligen ett uråldrigt eldhus från Fåsås kom snart att kompletteras med en annan timmerbyggnad, det s.k. Risaloftet, vilket i anslutning till ateljén uppfördes invid Zorngårdens huvudingång.

Yttermera sporrad av sina byggnadsantikvariska projekt med dess tillhörande påverkan på hans konstnärskap började Zorn längta efter en egen fiskarstuga. Zorn hade redan funnit en lämplig plats: ”mitt emot Gobsberget och Gopelåns mynning där berget speglade hela sitt majestät i vattnet”. Zorn införskaffade en komplett bibehållen stuga från 1766, ”en av de enda som fanns kvar med ryggåstak i Mora”, köpte tomtmarken ifråga och lät sedan uppföra stugan med hjälp av sina morbröder Lars och Per.

Platsen kunde inte ha varit bättre vald enligt Zorn: ”skyhöga furor och granar och vid dess fot en härlig källbäck, så på andra sidan stugan den rinnande Dalälven och bortom denna det ståtliga Gopsberget. Det var idealiskt och jag började redan följande sommar på att stanna där så snart stugan blivit färdig”.

Zorn återkommer ofta till ”Gopsmorsstugan, denna så fridfulla och för min konst och hälsa så viktiga vrå bland skyhöga granar och med Dalälven porlande därutanför sin väg till havet”. Ofta tog han även emot besök, akademiledamoten Karlfeldt övernattade i stugan och Bruno Liljefors reste dit för att få sitt porträtt målat i den vintervita granskogen.

Vanligtvis arbetade Zorn i Gopsmor åtminstone två perioder per år. Vintertid oftast i januari och sommartid strax före midsommar. Framförallt rörde det sig om modeller avbildade i stugans eldsken eller i färd med någon aktivitet utomhus. Desto mer sällsynta är de regelrätta landskapsmålningar vilka Zorn utförde från området.

"Landskap från Gopsmor" utfördes 1917 och ställdes påföljande år ut i Konstföreningens lokaler i Stockholm. Utställningen var anordnad till förmån för Röda stjärnan (vars verksamhet var ägnad åt bistånd till djur på slagfälten). Utställningen uppfattades av samtiden som, minst sagt, provokativ – förutom de mer konventionella motiven med kullor och landskap ställde Zorn även ut societetsporträtt, vilka hängde sida vid sida med de mest utmanande modellstudierna!