Kan inte nå servern
100
459904

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
600 000 - 800 000 SEK
52 300 - 69 700 EUR
54 700 - 73 000 USD
Klubbat pris
480 000 SEK
Köpinformation
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"Landskap från Gopsmor"

Signerad Zorn och daterad 1917. Duk 120 x 91 cm.

Tilläggslista

Originalkvitto medföljer katalognumret / Original receipt included in this lot.
Proveniens: Ulf och Märta Schéle, Göteborg / Provenance: Ulf and Märta Schéle, Gothenburg.

Proveniens

Ursprungligen i häradshövding Edward Fries samling, Stockholm (förvärvad direkt av konstnären den 12 april 1918, originalkvitto medföljer katalognumret).
Ulf och Märta Schéle, Göteborg.
Privatsamling.

Utställningar

Konstföreningen, Stockholm, Zorns utställning till förmån för "Röda stjärnan", 18 februari - 10 mars 1918, kat nr 21.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Anders Zorn Minnesutställning", 1 mars - 6 april 1924, kat nr 188 a (under titeln "Sommarlandskap, Gopsmor").

Litteratur

Gerda Boëthius, "ZORN. Tecknaren. Målaren. Etsaren. Skulptören", 1949, upptagen i katalogdelen under år 1917, sid 554-555 (under titeln "Sommarlandskap i Gopsmor").

Övrig information

Anders Zorn kom efter sekelskiftet att i allt större utsträckning framstå som en förfäktare av hembygdens kultur vars yttersta mål var att göra dalsk lokalkultur till en nationell angelägenhet.

Zorns vurm för hembygden kunde ta sig direkta uttryck i form av fastighetsförvärv samt ut- och tillbyggnader av det befintliga fastighetsbeståndet. Ateljén i Mora, ursprungligen ett uråldrigt eldhus från Fåsås kom snart att kompletteras med en annan timmerbyggnad, det s.k. Risaloftet, vilket i anslutning till ateljén uppfördes invid Zorngårdens huvudingång.

Yttermera sporrad av sina byggnadsantikvariska projekt med dess tillhörande påverkan på hans konstnärskap började Zorn längta efter en egen fiskarstuga. Zorn hade redan funnit en lämplig plats: ”mitt emot Gobsberget och Gopelåns mynning där berget speglade hela sitt majestät i vattnet”. Zorn införskaffade en komplett bibehållen stuga från 1766, ”en av de enda som fanns kvar med ryggåstak i Mora”, köpte tomtmarken ifråga och lät sedan uppföra stugan med hjälp av sina morbröder Lars och Per.

Platsen kunde inte ha varit bättre vald enligt Zorn: ”skyhöga furor och granar och vid dess fot en härlig källbäck, så på andra sidan stugan den rinnande Dalälven och bortom denna det ståtliga Gopsberget. Det var idealiskt och jag började redan följande sommar på att stanna där så snart stugan blivit färdig”.

Zorn återkommer ofta till ”Gopsmorsstugan, denna så fridfulla och för min konst och hälsa så viktiga vrå bland skyhöga granar och med Dalälven porlande därutanför sin väg till havet”. Ofta tog han även emot besök, akademiledamoten Karlfeldt övernattade i stugan och Bruno Liljefors reste dit för att få sitt porträtt målat i den vintervita granskogen.

Vanligtvis arbetade Zorn i Gopsmor åtminstone två perioder per år. Vintertid oftast i januari och sommartid strax före midsommar. Framförallt rörde det sig om modeller avbildade i stugans eldsken eller i färd med någon aktivitet utomhus. Desto mer sällsynta är de regelrätta landskapsmålningar vilka Zorn utförde från området.

"Landskap från Gopsmor" utfördes 1917 och ställdes påföljande år ut i Konstföreningens lokaler i Stockholm. Utställningen var anordnad till förmån för Röda stjärnan (vars verksamhet var ägnad åt bistånd till djur på slagfälten). Utställningen uppfattades av samtiden som, minst sagt, provokativ – förutom de mer konventionella motiven med kullor och landskap ställde Zorn även ut societetsporträtt, vilka hängde sida vid sida med de mest utmanande modellstudierna!

Formgivare

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer