Georg Pauli

Konstnären Georg Pauli mötte kubismen i Paris hösten 1911, dit han hade rest för att studera den samtida konsten inför det stundande uppdraget att utsmycka trapphallen i den nya läroverksbyggnaden i Jönköping. Han skrev senare ”Ute i konstens stora laboratorium Paris framträdde i slutet av seklets första decennium en ”ism”, som synes mig innebära inte så få arkitektoniska element och var ett modernt uttryck: kubism”. På Höstsalongen 1911 fascineras han av ett hamnmotiv, ”Hamnen i Bordeaux”, utförd av André Lhote, vars måleri han beskriver med orden ”den inte bara intresserar mig utan skänker mig verklig skönhetsglädje”. Han köper tavlan och bestämmer sig även för att ta lektioner hos den unga konstnären då han tilltalas av den måttfullt klassicistiska variant kubism som han företrädde. Vid 56 års ålder blev Pauli elev till den 26 år gamle Lhote och lär sig grunderna för ett kubistiskt måleri. Pauli lockar Lhote till Stockholm 1913 där han får ställa ut i Konstföreningen. Al secco-målningarna ”Mens sana in corpore sano” i Jönköpings läroverk tillkom under åren 1912-13 och är det första större uppdraget som Pauli utför i kubistisk stil. Därefter deltog han liksom Isaac Grünewald i tävlingen om utsmyckningen av vigselrummet i det nybyggda rådhuset i Stockholm. Där tilldelades han första pris, men eftersom meningarna gick kraftigt isär kom det aldrig till något utförande. 1916-17 utförde Pauli tre väggmålningar för Kungliga Tekniska Högskolan, där han drev det ytmässiga och den kubistiska stiliseringen längre än i något annat verk.
De två aktuella konstverken som var en gåva från konstnären till Stockholms Studentkår är utförda åren mellan 1919-1922. Idén till motivet hade Pauli enligt barnbarnet och författaren Anita Pauli fått redan 1909 då sonen Göran tog studenten. Dock kom den först att genomföras när kubismen kom in hans liv och han fann formen för motivet. Stilmässigt har ”Fyra flickor och en student” och ”Virvlande blomsterfång” mycket gemensamt med utsmyckningen av kassakontoret i Stockholms stadshus, de är lättsamma, luftiga och utförda i en mild färgskala. Pauli använder sig av kubismen men tilldelar uttrycket en lekfullhet och ett mer stiliserat formspråk. Den unge studenten uppvaktas av de förtjusande damerna som gör allt för att distrahera honom från den stora bokhögen som han håller i sina händer, en blåser såpbubblor, en annan ger en slängkyss och en tredje ger långa ögonkast. Att vara student är inte lätt när frestelserna är många! Blomsterbuketten, som en hand försöker fånga, är upplöst och sirlig, som en virvelvind av vackra blomster. Konstverken har hängt i studentkårens lokaler sedan 1920-talet fram till idag.

Bukowskis riktar ett varmt tack till Agneta Pauli för information om konstverket.