Sigrid Hjertén
"Berthe med gult parasoll"
Utförd 1918. Duk 33,5 x 22 cm.
Proveniens
Konstnärens familj.
Utställningar
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Expressionistutställning", katalog nr 12, maj 1918, kat nr 360 (upptagen under titeln "Figurskiss med gul parasoll").
Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995, kat nr 32. (Avbildad helsida i färg i katalog under titeln "Figurskiss med gul parasoll")
Svenska Institutet, Paris, "Sigrid Hjertén - L'Héritiére nordique de Matisse, 29 januari - 29 mars 1998, kat nr 23, avbildad helsida i färg i katalogen sid 75.
Norrköpings konstmuseum, "Sigrid och Isaac - Modernismens pionjärer", 3 mars - 20 maj 2002, kat nr 28, avbildad i katalog.
Litteratur
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", 2008, avbildad helsida i färg sid 101 (då angiven som utförd 1917 under titeln "Badande med gult parasoll").
Övrig information
Intygad av Ivan Grünewald a tergo.
Formgivare
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs mer