Ragnar Sandberg

Målningen ”På Stranden” är ett utmärkt exempel på Ragnar Sandbergs fina 1930-talsmåleri. Tillkommen i en av konstnärens mest spännande perioder utgör den ett huvudverk i den långa sviten av bad och strandbilder som är så betydande motiv i konstnärens hela produktion. Bad och strandskildringar har utgjort en ständig inspirationskälla för Ragnar Sandberg. I dessa såg han möjligheter till den ”oändliga variation” och ”överraskning” som han alltid sökte i sitt måleri. Det är även konsthistoriskt spännande bilder då de kan sägas vara en del av en svensk friluftsmålartradition - Ragnars Sandberg fortsätter här linjen från Anders Zorn till 1900-talets moderna pionjärer. Nya tider och tänkesätt kring kropp, själ och hälsa blev till en ny utmaning för konstnärer – att måla livs levande människokroppar i rörelse där ute i ”den fria naturen” allt under bar himmel! Hela motivet andas sol och sommar, frihet, glädje och harmoni.
I början av 1930-talet hade Ragnar Sandberg, med egna ord ”befriat sig” från sitt tidiga, lite dovare måleri och upptäckt den enskilda färgens uttrycksmöjligheter. Typiskt för detta måleri är hans sätt att luckra upp ytan i livliga fläckar och accenter. De intensiva färgkontrasterna förstärker upplevelsen av rörelse i bilden, där finns en stark känsla av här och nu, de olika figurerna ”vandrar” in och ut i vårt blickfång, pendlandes mellan för- och bakgrund, parallella skeenden nästan så som i en filmisk sekvens! Accenterna utgörs som så ofta hos Ragnar Sandberg av olika kroppsdelar, särskilt framträdande i denna målning är fötterna i förgrunden – kanske är det konstnärens egna? Stranden sedd från ”konstnärens grodperspektiv” - inte otänkbart – Ragnar Sandberg kan som få omvandla en alldaglig företeelse till något alldeles särskilt. De lätt burleska och naiva dragen som är så karaktäristiska i konstnärens bildvärld finns naturligtvis också där – notera till exempel den barbröstade kvinnan och den grova raggsockan!
Ragnar Sandberg är mästerlig på att framkalla förnimmelser och det är lätt att ryckas med av denna så förunderligt upprymda målning. Värt att notera är dock att den inte är tillkommen i något slags ”inspirerat lyckorus” utan är ett resultat av Ragnar Sandbergs mångåriga idoga arbete, konstnärsyrket har ju som bekant sina svårigheter och därtill sin historia. Det gör inte målningen mindre intressant utan tvärtom till ett mycket framträdande exempel på hur Ragnar Sandberg tagit ett kliv över en hög tröskel och förmått sig själv att frambringa ett unikt och självständigt konstnärligt uttryck av en alldeles vanlig sommardag på stranden!
”En målning borde vara en oavslutad möjlighet som ger oss fria händer och lust att själva vandra vidare”