Kan inte nå servern
130
444468

Lennart Rodhe

(Sverige, 1916-2005)
Utropspris
60 000 - 80 000 SEK
5 310 - 7 070 EUR
5 430 - 7 240 USD
Klubbat pris
55 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Johan Jinnerot
Stockholm
Johan Jinnerot
Specialist konst och äldre måleri
+46 (0)739 400 801
Lennart Rodhe
(Sverige, 1916-2005)

"Kyrkogården, Höst"

Signerad med monogram och daterad -45. Pannå 47,5 x 49,5 cm.

Proveniens

Professor Bertil Kullenberg, Uppsala.
Därefter i arv.

Utställningar

Riksutställningar, utställning nr 137, 1945, kat nr 9.
Riksförbundet för bildande konst, 1946, utställning nr 40, "Ung svensk konst, utställning i Danmark", kat nr 77.

Litteratur

Thomas Millroth, "Lennart Rodhe, SAK, 1989, jfr bild sid 24 ("Kyrkogården, våren", 1945).

Formgivare

Lennart Rodhe föddes 1916 i Stockholm. Han utbildade sig bland annat vid Edward Berggrens målarskola och konsthögskolan i Stockholm med Sven X:et Erixon som lärare. Han gjorde också ett flertal studieresor till Norge, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien. Under tiden i Paris tog Rodhe intryck av konkretismen och han kom under 1940-talet att bli en av de ledande krafterna i Sverige för riktningen och han tillhör de främsta av de svenska konstnärer som blev tongivande efter andra världskriget. 1947 deltog Lennart Rodhe i utställningen "Ung Konst" vid galleri Färg och Form i Stockholm. Kritikerna såg i utställningen ett nytt tämligen gemensamt formspråk hos denna generation svenska konstnärer och trots att många av de deltagande konstnärerna värjde sig mot en enande beteckning kom de senare att kallas ”1947 års män”. Samma generation konstnärer kallades, dock motvilligt, ”konkretister”. Det som förenade dem var en strävan bort från tidigare generationers naturalistiska avbildning av människan och naturen. Man hävdade att de rent konkreta färgerna och formerna var en verklighet i sig.

Läs mer