Nils von Dardel kom att under större delen av sitt liv resa fram och tillbaka mellan de länder som var hans främsta hemvister. Sverige, med familjen och barndomens minnen, utgjorde en viktig bas medan Frankrike lockade med studier, konstnärer och kosmopolitiskt liv. Under mitten av 1910-talet kom han att röra sig ifrån det kubistiska måleriet mot ett mer narrativt postimpressionistiskt måleri. Under ett av sina Sverigebesök 1912 träffade den unge Dardel Rolf de Maré och en livslång vänskap formades som kom att påverka bådas liv. De var i samma ålder och kom båda från schweiziska adelsfamiljer men det som band dem samman var ett passionerat intresse för konst och det vackra i tillvaron. De nya vännerna bestämde sig 1914 för att tillsammans företa en resa i Nordafrika där Tunisien och Marocko besöktes. Exotiska inslag utgjordes av kamelritter, inköp av textilier och en insyn i den arabiska bildvärlden gjorde starka intryck på dem båda. Väl tillbaka i sin ateljé utförde han, inspirerad av alla de platser som besöktes, ett flertal målningar i sin nya postimpressionistiska stil då det under resans gång varken fanns tid eller lust till att arbeta. Måleriet bestod av pastos färgpåläggning och målningarna från denna period innehåller ofta orientalisk och kalligrafisk dekor som konstnären hade mött i Nordafrika.
Efter Nordafrika stod Spanien på tur 1916 där de Maré förvärvade ett par verk av El Greco, en konstnär som Dardel introducerat för honom och vars kompositioner och stil kom att bli en viktig inspiration för Dardels sena 10-talskonst. När de efter storstädernas larm kom till ön Teneriffa framgår det att vännerna såg denna plats som ett turistiskt resmål om vilket de lekfulla och experimentella målningarna vittnar. Dardel utför ett par studier, en i akvarell och en i olja, som färdigställdes samma år i Paris där även en mer monumental version utfördes som senare förvärvades av Gösta Åhlén vilken såldes på Bukowskis våren 2005 (klubbat pris 4.500.000 SEK). I det aktuella katalognumret ser man hur Dardel lekfullt tar fram det bästa i sitt narrativa måleri. Kompositionen består av ett flertal scener och på ett prismatiskt sett berättar konstnären om äventyren och miljöerna på ön. I en öppen röd bil hänger Rolf de Maré över ett stup, kanske är de på väg upp till vulkanen Teide som med sin snöklädda topp vakar över befolkningen? De färgade husen klamrar sig fast i sluttningen och i förgrunden ser vi kvinnor med ämbar på huvudet, en hund och några eleganta herrar. Målningens många blickpunkter är som ett virrvarr av händelser och blicken vet knappt vart den skall titta och duken sjuder av kreativitet. Detta virrvarr och frånvaro av grå vardag var kanske precis så de båda vännerna kände sig under sin resa och detta är betraktarens chans att få vara resesällskap med de två levnadsglada herrarna Nils Dardel och Rolf de Maré nästan hundra år senare.