Kan inte nå servern
92
396457

Anders Zorn

(Sverige, 1860-1920)
Utropspris
600 000 - 800 000 SEK
53 100 - 70 700 EUR
54 300 - 72 400 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
Anders Zorn
(Sverige, 1860-1920)

"The Embrace"

Troligtvis utförd i London omkring 1882-83. Senare påskrift: "Zorn 85". Akvarell och gouache på papper 13 x 18 cm.

Proveniens

George Elmer Browne.
Privatsamling.

Utställningar

Brooklyn Museum, New York, USA, "Exhibition of Water Color Paintings, Pastels, Drawings and Sculpture by American and European Artists", november - december 1923, kat nr 580. *)

*) Enligt etikett a tergo: 19 nov 1923 - 1 jan 1924.
Enligt utställningskatalog: 29 nov - 20 dec 1923.

Övrig information

Denna i princip okända akvarell ställdes ut i New York 1923 under titeln ”The Embrace”. Även om det inte är något fel på benämningen i sig torde vi idag snarare relatera akvarellen till de motiv av Zorn som finns dokumenterade under benämningen/titeln ”Kyssen”.

I Zornmuseets arkiv finns uppgifter om fyra teckningar samt tre akvareller i Zorns produktion som samtliga går under denna benämning. Det tidigaste verket, utfört 1880-81, är en blott tre centimeter hög oval blyerts som är monterad i en guldbrosch och tillhör Zornsamlingarna (ZT 1183). De övriga fem noterade verken är daterade 1881, samtliga i privat ägo och varierar i storlek från ca 10 x 18 till 37 x 50 cm där formaten är ömsom rektangulära och ömsom ovala.

Att exakt datera katalognumret är förknippat med ett visst mått av osäkerhet. Med stöd av Zornmuseets information bör 1881 vara ett rimligt antagande. Detta motsägs emellertid av dateringen (-85). Enligt expertisen på Zornmuseet talar dock det mesta för att såväl ”signatur” som datering är sekundär samt tillfogad vid ett senare tillfälle av annan hand än Zorn. Möjligtvis kan det vara hovkonservator Gustaf Jaensson, vilken enligt påskrift a tergo intygar verkets äkthet, som i de bästa avsikter tillfogat påskriften.

Viss vägledning tillhandahålls av delar av Zorns produktion från London under åren 1882-83. Katalognumrets modeller skulle möjligen kunna vara identiska med Zorns berömda modell Mary Smith och hans vän Christian Bolinder, som konstnären umgicks med under Englandsåren. Den kvinnliga modellens likhet med Mary tydliggörs vid en jämförelse med akvarellen ”Mary i ateljén” från 1882-83. I bägge kompositioner återkommer den raffinerade veckade vita spetskragen.

En annan intressant jämförelse kan göras med ”Ateljén vid Brook Street” från 1883 (olja på pannå, Zornsamlingarna, Mora). I bakgrunden i denna interiör från Zorns ateljé i London kan man enkelt identifiera verk som ”I sorg”, ”Kyssen”, ”Självporträtt” samt den ovan anförda ”Mary i ateljén”. Den avbildade versionen av just ”Kyssen” uppvisar påfallande likheter med katalognumret.

Möjligtvis kan detta tala för att Zorn återkom till motivkretsen ”Kyssen” under dessa år i London och denna gång med Christian Bolinder och Mary Smith som modeller.

Formgivare

Anders Zorn föddes i Mora 1860. Redan vid unga år förstod man att han hade konstnärliga anlag, 1875 reste han därav till Stockholm och började som elev vid dåvarande Slöjdskolan (nu Tekniska högskolan) i Stockholm och inom kort började han på Konstakademin. Från början tänkte han bli skulptör, men inom kort tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 fick Zorn sitt genombrott med akvarellen "I sorg". Följande år vinner Zorn också internationellt rykte som porträttmålare. Hans akvarellmåleri når snart sin absoluta höjdpunkt, hans mest kända verk från perioden är Vårt dagliga bröd från 1886. Kort därefter övergår Zorn till oljemåleri, vilket sker med omedelbar framgång. Huvudsakligen vilade hans rykte på hans porträttkonst och han kom att avporträttera många storheter, till och med presidenter, exempelvis avporträtterades Theodore Roosevelt i en etsning. Just hans etsningar kom i hög grad att bidra till hans framgång. I slutet av 1880-talet började Zorn att arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken, nakenhet i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom och nu komplicerades motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet, i syfte att skildra en syntes mellan natur och människa. 1896 flyttade makarna Zorn hem till Sverige och Zorngården i Mora, som medförde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i hans kommande måleri. Av konstnärens scener från Moratrakten, dess allmoge och urgamla traditioner var "Midsommardansen", idag vid Nationalmuseum, den målning som Zorn själv värderade högst.

Läs mer