Abraham Ortelius

Ur: Theatrum Orbis Terrarum" (6). Världskarta, Europa, Asien, Afrika, Amerika samt porträtt. 1579.

Typus Orbis Terrarum: P. 33,7 x 49,6 cm. B. 42,8 x 55 cm. En av de mest betydande världskartorna och ett kartografiskt samlarobjekt av högsta dignitet. Huvudsakligen baserad på Gerard Mercators väggkarta från 1569. Under titeln finner man ett citat från Cicero:

”Quid ei potest videri magnum in rebus humanis, cui aeternitas omnis, totius que mundi nota sit magnitudo”
("What do human affairs signify when one considers the vastness of the world and all eternity?")

Förenligt med samtidens uppfattning är både Nordost- och Nordvästpassagerna inritade. I södra hemisfären utgör Eldslandet och Australien delar av den sydliga kontinent som ända sedan Aristoteles ansågs nödvändig som motvikt till landmassan i norr. Bland öarna i norra Atlanten finns de imaginära Frisland samt Brasil, som förekom på kartor ända fram till 1800-talet.

Europae: P. 34 x 45,7 cm. B. 41-41,5 x 54 cm.En banbrytande karta över Europa som sammanfattar tidens kunskap. Främsta källorna är Mercator, Jenkins (Ryssland) samt Olaus Magnus (Skandinavien). Skandinavien som på kartorna från femtio år tidigare varit knappt igenkännligt framstår här med viss korrekthet. Endast Finland behåller en fortfarande en knappt igenkännlig form. I kartuschen ser vi Europa som sitter på Zeus i formen av en tjur.

Asia Nova Descriptio: P. 36,7 x 47,8 cm. B. 42,5 x 55,3 cm. Detta är atlasversionen av Ortelius väggkarta över Asien som han publicerat 1567. De främsta källorna är Gastaldi och Albufeda. Kaspiska havet är enligt dåtidens föreställning ritat i en öst-västlig istället för nord-sydlig riktning. I västra Kina finner vi Cayamay Lacus. Denna mytiska sjö antogs av Ortelius vara källan till de stora floderna i sydöstra Asien. Förenligt med samtidens förhoppning och tro har Ortelius ritat en vattenrutt genom Kina till Polarhavet för vidare färd genom Nordöstpassagen till Europa.

Africa Tabula Nova: P. 37,5 x 50,4 cm. B. 43 x 55,2 cm. Kartan är baserad på den Italienska kartografen Gastaldis väggkarta från 1567. Kunskapen om Afrika innanför kusten var vid denna tid närmast obefintlig vilket inte hindrade renässansens kartografer att spekulera. I mitten av kontinenten finns en notering om att ’floden Niger rinner här 60 mil under marken´ samt en annan som ger uttryck för den kanske mest seglivade av de afrikanska myterna; ’här regerar vida kring Prester John, den mäktigaste konungen i Afrika’. Denna mytiska figur och hans väldiga kristna rike var föremål för åtskilliga upptäcktsresor. Förhoppningen att han skulle komma till undsättning och falla turkarna i ryggen levde starkt långt in på 1600-talet

Americae Sive Novi Orbis, Nova Descriptio: P. 35,8 x 49,5 cm. B. 43 x 55 cm. (’En ny beskrivning av Amerika eller Den Nya Världen’). En banbrytande karta över Amerika. Kartan sammanfattar Europeisk kunskapen om den Nya Världen 78 år efter dess upptäckande. De omfattande spanska och portugisiska bosättningarna är utsatta. Länge till skulle drömmen leva om ett Eldorado och de oändliga mängder guld man hoppades finna. Väster om det som skulle komma att bli Peru finns en ögrupp (möjl. Galapagos) utritad med noteringen att ’här sägs finnas stora mängder guld’. Den relativt korrekta geografisk informationen är imponerande då man betänker arbetets magnitud. Men inlandskartografin är i huvudsak spekulativ och den alternativa seglingsrutten kring Kap Horn är ännu inte upptäckt utan det smala och strömstarka Magellans sund anses ännu (fram till ca 1616) vara den enda rutten till Stilla Havet.

Abraham Ortelius (porträtt): P. 32,3 x 20,8 cm. B. 46 x 27,5 cm.

Samtliga från 1579 års latinska utgåva.