Sergel, Abildgaard och ett okänt fyllesvin i Rom
Utförd på 1770-talet. Tuschlavering 21 x 28 cm. Bladet upptill format som ett valv.
Tidigare i Einar Permans samling, Stockholm.
Oscar Antonsson, "Sergels ungdom och Romtid", SAK, 1942, avbildad som vinjett till kapitlet, sid 223.
Bo Lindwall, "Från rokoko till impressionism", 1975, avbildad sid 117.
Nicolai Abildgaard, den tredje i ett triumvirat som förenade honom med Füssli och Sergel, hade anslutit till den romerska konstnärskolonin 1772 och stannade till 1776. Sergel själv reste hem till Sverige 1778 men vännerna återsågs senare i Köpenhamn 1794 och 1796/7 och bibehöll kontakten till 1806. Som så ofta karakteriseras Abildgaard genom sin långa gängliga lekamen.
Johan Tobias Sergel var en svensk skulptör, bildkonstnär, hovintendent, professor och direktör vid Konstakademien född i Stockholm. Han studerade för Jean Eric Rehn, Adrien Masreliez och Pierre Hubert L’Archeveque som tog honom till Paris för att studera skulptur. Senare studerade Sergel även gravyr för Per Floding och en tid i Rom. Verket ”Vattennymfen”, utfört 1771, var hans första självständiga och finns idag på Nationalmuseum i Stockholm. Sergel fick sitt genombrott med skulpturen ”Faunen” 1774, andra kända verk är bland annat ”Amor och Psyke” som Gustav den III införskaffade. En rad teckningar och laveringar finns bevarade utförda av honom som skildrar det gustavianska livet.
Läs mer