"Konung Gustaf II Adolf" (1594-1632)
Uppfodrad duk 114 x 91 cm. Påskriven: "Gustavus Adolphus REX Suecia 1625". Äldre förgylld ram.
Huset Hanover, Tyskland.
Herrenhausen, Inv. Nr. 75.
Furstenhaus, Anlage 1893, Inv. Nr. 439.
Ernst-August-Fidelkommiss.
Målningen är sannolikt utförd av Cornelius Arendtz efter ett verk av Jacob van Doordt.
Av Maria Eleonora fick van Doordt i uppdrag att utföra flera porträtt av maken Gustaf II Adolf. Ett sådant är daterat 1629 och på vilket flera kopior och versioner återgår. Hans eleganta porträttstil fick inflytande på Cornelius Arendz, som torde ha kopierat flera av van Doordts porträtt.
Auktionens målning omnämns av Sixten Strömbom i "Svenska kungliga porträtt" som tillkommen ca 1630.
I en artikel i Tidskriften för Konstvetenskap XVI grundat på denna målning har karl Erik Steneberg gjort gällande att den ridderligt förfinade G II A av ” van Doordt typ” tillkommit på 1620 talet.
Dock har en modern undersökning av målningen utförd på Sixten Strömboms initiativ visat att inskriptionen är utförd efter målningens tillkomst, troligen på 1700-talet.
Cornelius Arendtz även kallad ”Bystadmästaren” var verksam i Sverige under 1610 – 1640 talen. 1622 fick Arendtz uppdrag av Gustaf II Adolf att kopiera äldre verk av Vasakungarna samt utföra porträtt av kung Gustaf II Adolf och hans drottning Maria Eleonora. Det mest berömda av dessa målningar är den av Gustav Vasa där kungen irriterat fingrar på sin guldkedja. De beställda porträtten levererades först efter skriftlig påstötning 1623 och hot 1624 om att bli hämtad om han inte infann sig med porträtten. Efter detta dröjde det till början av 1630 talet innan Arendtz av drottning Kristina fick nya porträttuppdrag för hovet. Arendtz konst kännetecknas av traditionell svensk porträttstil med kapprak hållning och andra ålderdomliga drag där den livfulla uppfattningen av modellens anletsdrag står i ett märkligt motsatsförhållande.
Målningen finns registrerad och fotograferad i Svenska porträttarkivet (SPA). Detta gjordes vid en inventering i slottet Herrenhausen i Hannover 1939.