Edward Kienholz

Konstnärens bok om projekten "Five Car Stud" and "Sawdy" medföljer, samt i den ett av Gemini G.E.L. och konstnären signerat och daterat certifikat.

Om man ska hårddra det riktigt ordentligt skulle man kunna säga att amerikaner ser sin omvärld genom ett bilfönster. Ingen annanstans i världen är befolkningen så bilberoende. Tänk också på hur mycket litteratur och film som utspelar sig utifrån detta perspektiv.

Edward Kienholz (1927 – 1994) hör till en av efterkrigstidens främsta uttolkare av Amerika, dess livsstil och dess själsliga och moraliska brister. För oss som besökt Moderna Museets samlingar är hans ”The State Hospital” från 1966 en upplevelse man aldrig glömmer. Verket består av många olika delar - en föregångare till konstformen installationer. Ett rum och en container, med ett fönster som man först måste kliva upp på en liten trappavsats för att kunna kika in i. Därinne står en sjukhussäng med en gestalt liggande med ett akvarium med en fisk istället för kranium. En ytterst talande och omskakande filmisk skildring av modern psykvård som i styrka nog bara kan mäta sig med Milos Formans hyllade film ”Gökboet”, som kom tre år senare. Både filmen och museets verk utgör ögonöppnare och en påträngande konfrontation med det samhälle vi helst vill glömma och dölja, tvätta bort. En parameter i ”The State Hospital” är den antiseptiska sjukhusdoften som omger verket.

Precis som ovan nämnda konstverk är betraktaren i högsta grad delaktig i dramat i Sawdy. Veva ner rutan och du möts av ett scenario som är hämtat från en annan större installation, Kienholz magnum opus, Five Car Stud (1969 – 1972) som aldrig visades i sin helhet i USA, men på Documenta 5 i Kassel 1972 och nu senast på Louisina i Danmark förra sommaren.
Installationen presenterar en grupp vita män i färd med att kastrera en svart man under det att hans flickvän ser på. Figurerna är, som alltid Kienholz konst, naturlig storlek, och bär mask. Scenen är upplyst av strålkastarna från fyra bilar och en pickup. På offrets bröst kan utläsas de målade bokstäverna N-I-G-G-E-R. Kompromisslöst och skoningslöst berättat: På samma gång en realistisk brottsscen, en otäck film och en målning av Francisco da Goya.

Denna upprörande installation var för kontroversiell för att visas i USA då den utfördes, endast fyra år efter mordet på Martin Luther King och efter vidriga rasistanknutna händelser som starkt påminde om den aktuella scenen. Det skulle dröja till 2011, då verket restaurerades (efter åratal ruttnande i ett magasin i Japan) för att för första gången visas i USA på Los Angeles County Museum of Art (LACMA). Kienholz själv förstod sprängkraften i sitt stora verk och valde att sprida budskapet genom att skapa detta verk, Sawdy.

Edward Kienholz ilska, frånvaro av ironi och precision i uttryck gör hans konst till något så ovanligt som ett levande och självrannsakande tidsdokument med en svidande fräschör som ställer pockande frågor om ytterst aktuella frågor och Sawdy innehåller allt detta och sällar sig således till gruppen konstverk som på allvar markerar sin tid.