I Ola Billgrens måleri från 1960- och 1970-talen kom inspirationen från den samtida, urbana vardagen, från litteraturen och från filmen, men även från den illustrerade pressen. Med sitt fotorealistiska måleri rönte han stor uppmärksamhet och kom att representera Sverige på en rad utställningar, däribland Ungdomsbiennalen i Paris 1967 och 1971 samt på Biennalen i Venedig 1976. Under 1970-talet bröt Billgren gradvis med fotorealismen och under 1980-talet överväldigades konstnären av det romantiska måleriet med en näst intill impressionistisk färgskala. Nu gav det direkt avbildade motivet vika och parades med ett flödande ljusmåleri. Den romantiska klang som bottnade i dessa verk från 1980-talet tog sig först uttryck i rent abstrakta målningar. Tydligt är färgens betydelse för konstnären och färgskalornas temperaturer gick från det ljusaste ljusa till dovt mörka och jordiga kompositioner. Under 1980-talets andra hälft vandrade Billgren vidare ut i landskapet. Det var dock inte någon romantisk naturlyrik som han fäste i olja på duk. Tvärtom, han fann sina landskap i en serie stadsvyer, där städer, såväl svenska som nord- och sydeuropeiska, avbildades i monumentalt format ur ett fågelperspektiv. Städernas siluetter och kända landmärken skvallrade om platsens särart och ljusreflexer och högdagrar satte tonen för olika dags- och kvällsvyer.

”Utsikt från en katedral I” är ett fint exempel på Billgrens stadslandskap. Han väver samman den moderna stadens framväxt med ett måleri som bottnar i en klassisk skolning och en känslig hands uppmärksamhet på måleriets möjligheter. Från en hög höjd tillåts betraktaren ta sig an utsikten över staden, de många upplysta fönstren agerar fyrljus på de höga byggnader som nästan tycks ge vika åt sidan för den blå och röda färgen som sveper genom luftrummet. Med en vindlande – och svindlande – känsla tar konstnären med sig den hugade på en upplevelse där den reella staden med dess arkitektur löses upp. Raffinerat blandar Billgren förgrund med bakgrund och ytans dansande färgackord tillåter inte heller någon vila. Målningen är utförd 1987, strax före den brytningstid i vilken ”Sevillamorgon” kom till. Billgren låter oss ana att den röda färgen kommer att skapa ett nytt kapitel i hans konstnärskap och det är på 1990-talet som den röda färgen blir hans ledstjärna. Med fotografiet som förlaga, inspiration och ständig följeslagare arbetar han fram ett nytt förhållningssätt där han kombinerar fotografiets realism med den röda färgen som ett raster över duken. ”Utsikt från en katedral I” är en spännande målning som med klassisk målerisk styrka pekar vidare framåt och uppåt, både bokstavligt och bildligt. Målningen var med i den omfångsrika retrospektiva utställningen som visades både på Rooseum i Malmö och på Moderna Museet i Stockholm under 1991.

Ola Billgren har kallats både teoretiker och sensualist och förmådde i sina verk fånga det historiska och det samtida i en och samma bild. Billgrens målningar karaktäriseras av både dubbelhet och mångtydighet, såväl i uttryck som i innehåll och den drömska närvaron är omisskännlig, alltifrån 1960-talets fotorealistiska verk till det sena måleriets romantiska anslag. Konstnären finns representerad på ett flertal museer, bland annat Moderna Museet i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Malmö Museum, Statens Museum for Kunst i Köpenhamn, Museum für Kunst- und Kulturgeschichte i Lubeck samt Louisiana Museum of Modern Art i Humlebaeck. Hans verk ingår även i Lunds universitets samlingar samt i samlingarna på Centre national d’art et de culture George Pompidou i Paris med målningen Paris (1973).