Bror Hjorth
"Hjort Anders stående med fiol"
Signerad Bror Hjorth med dedikation "Till Hjort Anders". Utförd 1934. Bemålad cement. Höjd 74 cm.
Proveniens
Gåva från konstnären till spelmannen Hjort Anders Olsson.
Därefter i arv inom familjen.
Litteratur
Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, upptagen i "Förteckning över viktigare konstverk", sid 196-197. Jfr även konstnärens exemplar avbildad i interiörbild sid 75.
Hans-Olof Boström, "Bror Hjorth 1894-1968", SAK, 1994, omnämnd sid 24, jfr konstnärens exemplar avbildad i interiörbild sid 169.
Küllike Montgomery, "Bror Hjorths hus -en katalog över huset och samlingarna", 1996, jfr konstnärens exemplar av skulpturen avbildad i interiörbild sid 43 och 44 samt upptagen i katalogen sid 63.
Övrig information
Utförd i två exemplar, varav det andra exemplaret ingår I Bror Hjorths Hus samlingar.
Spelmannen Hjort Anders intar en oerhört betydelsefull roll för Bror Hjorths konstnärskap. Redan i unga år inspirerades Hjorth av spelmannens musik vilken på ett tidigt stadium kom att leta sig in bland konstnärens motivkretsar. I ett så pass tidigt samt viktigt verk som ”Bondbröllop”, 1924 framträder spelmannen i kompositionens förgrund.
Hans-Olof Boström skriver i sin bok om Hjorth från 1994: ”På målningen ’Bondbröllop’ från 1924 ser vi en ung Viksta Lasse spela upp till dans på sin fiol. Men vid hans sida står en äldre fiolspelman, Hjort Anders Olsson från Bingsjö i Rättvik (1865-1952), från 1906 till sin död bosatt i Uppland. Konstnären hade i unga år träffat Hjort Anders och kom senare att räkna honom till sina nära vänner. På äldre dagar bodde spelmannen långa perioder hos Hjorths i Uppsala. Han var den folkmusikant Bror Hjorth mest beundrade och den som oftast figurerar i hans konst; vi möter hans karakteristiska drag i ett tjugotal målningar, reliefer och friskulpturer, förutom i ett otal teckningar. Hur högt Hjorth skattade honom som konstnär framgår av att han 1946 tog initiativet till en aldrig fullföljd aktion i syfte att få regeringen att tillerkänna honom professors namn”.
Till detta kan även tilläggas att Bror Hjorth även under ett senare skede lät göra och bekosta grammofoninspelningar med mästerspelmannen Hjort Anders från Rättvik för att kunna bevara den genuina folkmusiken. Den aktuella skulpturen, ”Hjort Anders stående med fiol”, i målad cement utfördes i endast två exemplar. Katalognumret, som även syns i bakgrunden till Hjorths målning ”Mästaren hyllas” från 1946, är Hjort Anders eget exemplar vilket ärvts inom familjen. Det andra exemplaret finns numer i samlingarna på Bror Hjorths hus i Uppsala.
Formgivare
Bror Hjorth (1894-1968) är en av de mest betydande och uppskattade konstnärerna i svenskt 1900-tal. Han växte upp i Dalboda i Björklinge socken ett par mil norr om Uppsala. Han fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige. Bror Hjorth kom att bli målare i lika hög grad som skulptör. Han stora intryck av Bourdelle och Rodin, men han påverkades och inspirerades även av kubismen, folkkonst och afrikansk skulptur. Bror Hjorth intresserade sig särskilt för folkmusik vilket återspeglar hans motivvärld. Kombinationen av modernism och det folkliga frambringar ett unikt konstnärligt uttryck. Med sitt robusta formspråk och sina starka färger förmedlar hans konst livsglädje.
Bror Hjorth har även utfört många verk med religiösa motiv, flera av dem för kyrkor runt om i landet, bl a den väldiga Laestadiustriptyken för Jukkasjärvi kyrka. Utanför tågstationen i Uppsala finns sedan 1967 ett av Bror Hjorths kanske mest kända verk, Näckens polska. Bror Hjorts konstverk är mycket efteraktade på den skandinaviska auktionsmarknaden och betingar oftast höga summor. För några år sedan såldes den välbekanta monumentalmålningen "Kafferep vid Långsjön" för 12,5 miljoner. Enklare teckningar och skulpturer i gips eller terracotta säljs företrädelsevis på mindre auktioner.